Johanna Ekman
Efter den tragiska skolattacken i Örebro växer oron för att personer med neuropsykiatriska diagnoser, särskilt autism, felaktigt ska kopplas till våld och kriminalitet.
Just nu läser andra
Efter dådet på Campus Risbergska, där tio personer miste livet och flera skadades, vittnar föräldrar till barn med autism om en växande oro. Emilia Lundstedt, mamma till en son med autism, berättar att hennes vänners barn redan drabbats av negativa fördomar i skolan.
Hon berättar för TV4 Nyheterna att ett av barnen kom hem gråtandes efter att ha blivit kallad ”potentiell skolskjutare” enbart på grund av sin diagnos.
Experter varnar för förenklade kopplingar
Enligt Anki Sandberg, ordförande för NPF-organisationen Attention, kan våldsamma handlingar inte kopplas till en diagnos i sig.
”Tillfälligt kan människor desperat försöka söka en förklaring och försöka koppla ihop dådet med diagnoser,” säger hon till TV4 Nyheterna.
Läs också
Hon menar att det är viktigt att samhället förstår att autism är en del av mänskligheten och att det inte finns någon anledning att känna rädsla för personer med diagnosen.
Vad vi vet om gärningsmannen
Den misstänkte gärningsmannen, 35-årige Rickard Andersson, har beskrivits som en enstöring som hamnat utanför samhället. Under gymnasiet gick han i en specialklass för elever med Aspergers syndrom och högfungerande autism, men det finns inga bekräftelser på att han faktiskt hade en neuropsykiatrisk diagnos.
Brottsförebyggande rådets chef, Jonas Trolle, säger att Andersson har vissa typiska drag för den här typen av gärningsmän, även om han är något äldre än vad som är vanligt i liknande fall.
Enligt Socialstyrelsen har mellan fem och sju procent av alla barn en autismdiagnos, och totalt har omkring tio procent av alla skolelever någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
