Minskad försvarsvilja i Sverige – fler öppnar för rysk kontroll av Ukraina

Den senaste undersökningen från Novus visar att andelen svenskar som är villiga att försvara landet militärt har sjunkit från 41 procent i januari till 35 procent i slutet av februari.

Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, menar att förändringen kan bero på att människor försöker skjuta bort tanken på en väpnad konflikt.

”Jag kan tänka mig att en ganska förståelig reaktion det är att man liksom ”nej vad jobbigt”. Man skjuter det ifrån sig och tänker att det är bättre att inte tänka på det. Och det är tyvärr så att vi är på väg in i en värld där styrka är det man har för sin säkerhet och bygger sin säkerhet runt. Och ser man svag ut ökar risken för att man blir påhoppad,” säger han till TV4 Nyheterna.

Fler svenskar accepterar rysk kontroll över Ukraina

Undersökningen visar också en ökad acceptans för en krigslösning där Ryssland behåller delar av Ukraina. Andelen som ser detta som en möjlig lösning har ökat från 15 till 21 procent på bara en månad.

Johan Norberg varnar för att en sådan lösning bara skulle innebära en tillfällig vapenvila.

USA markerar avstånd från Europa

Samtidigt har tonen från Vita huset förändrats under Donald Trumps ledning. Sedan hans tillträde som USA:s 47:e president har det funnits antydningar om att hans administration har större sympatier för Vladimir Putin än för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Vid säkerhetskonferensen i München den 14 februari gjorde vicepresident JD Vance ett uppmärksammat uttalande som tydligt markerade USA:s nya linje.

”Det hot som oroar mig mest för Europa är inte Ryssland, det är inte Kina, det är ingen extern aktör. Det jag oroar mig för är hotet inifrån – Europas reträtt från några av sina mest grundläggande värderingar, värderingar som delas med USA”, sa han.

Vances ord har väckt frågor om Europas framtida säkerhetspolitik och huruvida kontinenten kan lita på USA som en pålitlig allierad.