Miljardsatsning på europeiska drönare ska avskräcka Ryssland.
Just nu läser andra
Europeiska drönare har seglat upp som ett av de viktigaste vapnen för att stärka EU:s försvar och avskräcka Ryssland från militära aggressioner.
Mångmiljardbelopp satsas nu på att utveckla alltmer avancerade och autonoma drönare. I Andalusien lockas nu även små teknikföretag över till försvarsindustrin, där framtidens vapen formas, skriver SVT Nyheter.
”Vi bygger inte för krig – vi bygger för försvar”
Nicolas Zapata, grundare av spanska Dronetools, är en av många entreprenörer som nu arbetar med att ta fram nästa generations drönarteknik.
– Vi gillar inte tanken på att bygga drönare för krig. Men vi ser det som ett sätt att försvara oss, säger han.
Hans företag är en del av det snabbt växande drönarklustret kring Sevilla, där man kombinerar sensorer och AI för att skapa drönare som kan ”se”. Det innebär att de kan navigera självständigt, även i slutna miljöer, och identifiera vän eller fiende.
Läs också
– All kunskap vi utvecklar går enkelt att tillämpa i försvarssektorn, säger Zapata.
EU:s miljardregn över försvarsindustrin
EU-kommissionen har lanserat en plan för att investera 150 miljarder euro i lån till företag som utvecklar avancerade försvarssystem. Spanien har redan blivit en central aktör i satsningen, och utanför Sevilla har ett nytt testområde för stora drönare nyligen invigts.
Ett av de största projekten är Eurodrone – en militär drönare med ett vingspann på 26 meter, utvecklad av Airbus med stöd från EU. Men även mindre företag hoppas få del av de stora investeringarna.
Drönare navigerar efter solen och stjärnorna
Jose Manuel Quero, vd för företaget Solar Mems, arbetar med att utveckla sensorer som gör att farkoster kan navigera med hjälp av solen och stjärnorna istället för GPS.
– GPS-signaler kan enkelt störas ut i krig. Våra sensorer gör att drönare och andra farkoster kan orientera sig utan att vara beroende av satelliter, säger han.
Hans företag växer snabbt, med flera nyanställningar varje vecka. Men trots den ekonomiska boomen är framtiden oviss.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv går det bra. Men vi hoppas att det inte blir krig. Det pratas alldeles för mycket om ett tredje världskrig, säger Nicolas Zapata.