Trump trappar upp sin expansionistiska linje och lovar att ta över Grönland samt återta Panamakanalen – ”på ett eller annat sätt”.
Just nu läser andra
Trump vill se Grönland som en del av USA
Under ett tal på tisdagen förnyade president Donald Trump sin ambition att införliva Grönland i USA. Han hävdade att han stödjer öns rätt till självbestämmande, men betonade samtidigt att USA kommer att ta över Grönland ”på ett eller annat sätt” – oavsett lokal opinion.
Vid sitt framträdande i kongressen fokuserade Trump främst på inrikespolitiska frågor, såsom skärpta åtgärder mot papperslösa migranter och minskade statliga utgifter. Men han återkom också till sin expansionistiska vision och lyfte sina ambitioner om att få Grönland under amerikansk kontroll samt vad han kallade det första steget mot att återta Panamakanalen.
Direkt vädjan till Grönland
Med Grönlands kommande val i åtanke riktade Trump sig direkt till invånarna, kallade dem ”fantastiska” och framhöll öns rika mineraltillgångar samt dess strategiska betydelse i Arktis.
”Vi stödjer er rätt att bestämma över er egen framtid, och om ni väljer det, välkomnar vi er till Amerikas förenta stater,” sade han, enligt Hindustan Times.
Läs också
Han gjorde det samtidigt klart att han inte accepterar ett avvisande svar:
”På ett eller annat sätt kommer vi att få det.”
Trump lyfte även fördelarna med att bli en del av USA:
”Vi kommer att hålla er säkra, vi kommer att göra er rika, och tillsammans kommer vi att ta Grönland till höjder ni aldrig tidigare kunnat föreställa er.”
Grönlands strategiska betydelse har ökat i takt med att Kina och Ryssland stärker sin närvaro i Arktis, särskilt när klimatförändringar öppnar nya sjövägar.
Ny kurs mot territoriell expansion?
Trumps uttalande om att USA ska ta över Grönland speglar hans bredare syn på global politik – en linje där traditionella allianser får stå tillbaka för en mer offensiv territoriell strategi.
Hans retorik liknar även hans inställning till Panamakanalen, som USA överlämnade till Panama 1999. Trump beskrev överlämnandet som ett misstag och påstod att hans administration redan arbetar för att återta kontrollen.
”För att ytterligare stärka vår nationella säkerhet kommer min administration att återta Panamakanalen, och vi har redan påbörjat processen,” sade Trump.
Som ett exempel nämnde han att Hongkong-baserade CK Hutchison nyligen sålt sin hamnverksamhet i Panama till ett USA-ledt konsortium.
”Vi gav den inte till Kina. Vi gav den till Panama – och nu tar vi tillbaka den,” deklarerade han.
Motsägelsefull utrikespolitik?
Samtidigt som Trump driver en expansionistisk linje har han profilerat sig som en fredsmäklare, särskilt i Ukraina-konflikten. Han har lovat att avsluta kriget och fått kritik för att ha pausat militärt bistånd till Kyiv.
Vid ett nyligt möte i Vita huset ska Trump och vicepresident JD Vance ha anklagat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att vara ”otacksam” för USA:s stöd. Trump läste senare upp ett meddelande från Zelenskyj, där den ukrainska ledaren enligt honom uttryckt en vilja att förhandla fram ett avtal som skulle ge USA kontroll över en betydande del av Ukrainas mineralresurser.
”Det är dags att få ett slut på detta meningslösa krig. Om man vill stoppa krig, måste man prata med båda sidor,” sade Trump.
Samtidigt har Trumps administration skurit ner USA:s biståndsbudget med över 90 procent, en åtgärd som han hävdar ligger i nationens intresse. Denna linje stöds av rådgivaren Elon Musk, som förespråkar drastiska utgiftsminskningar till förmån för skattesänkningar.
Trump hånade även tidigare amerikanska biståndsprojekt och tog särskilt upp ett initiativ för LGBTQ+-frågor i Lesotho, ett afrikanskt land med en av världens högsta HIV/AIDS-frekvenser. Efter att ha kämpat med att uttala landets namn, avfärdade han projektet:
”Åtta miljoner dollar för att främja LGBTQI i det afrikanska landet Lesotho,” sade han och tillade:
”Som ingen ens har hört talas om,” vilket fick republikanska kongressledamöter att skratta.