Mattias Svensson
När USA under Donald Trumps ledning signalerar en förändrad inställning gentemot Ryssland, väcks historiska paralleller. Professor Isak Svensson varnar för att eftergiftspolitiken, som en gång ledde till andra världskriget, återigen kan bana väg för en farlig utveckling.
Just nu läser andra
Under den senaste månaden har USA:s stöd för Ukraina börjat svikta. En tydlig signal kom när landet avstod från att rösta i FN:s generalförsamling om en resolution för att fördöma Rysslands invasion.
Enligt Isak Svensson vid Uppsala universitet är detta en farlig utveckling.
”Det är en signal om att man inte längre är beredd att stå upp mot aggressorn på samma sätt som tidigare. Det finns en tydlig parallell till andra världskriget,” säger han till TV4 Nyheterna.
Paralleller till 1938
Historien har sett detta förut. År 1938 undertecknade Storbritannien och Frankrike Münchenöverenskommelsen, där de gick med på att låta Nazityskland ta delar av Tjeckoslovakien i hopp om att undvika ett större krig.
Läs också
Men eftergiftspolitiken fungerade inte – bara ett år senare invaderade Hitler Polen och andra världskriget var ett faktum.
Nu ser Svensson liknande tendenser i hur Trump hanterar Vladimir Putin. Han menar att Trumps politik präglas av samma sorts eftergifter.
Den stora skillnaden – kärnvapenhot
Trots likheterna finns en avgörande skillnad: Nazityskland kunde besegras militärt, men Ryssland har en kärnvapenarsenal som gör en liknande strategi omöjlig.
”Det går helt enkelt inte att bekämpa Ryssland, och därför finns det inget intresse av det. Det finns ett scenario där man måste förhandla med Ryssland, och det kommer finnas kvar,” säger Svensson.
