Ida Hansson
Regeringens och SD:s historiska försvarsbesked markerar ett paradigmskifte – men det är inte säkert att prislappen stannar på 300 miljarder.
Just nu läser andra
– Det kommer innebära en rad förändringar, konstaterar SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson om regeringens nya försvarsbesked. Försvaret ska nu byggas ut till nivåer vi inte sett sedan 1960-talet.
Bakgrunden är tydlig: ett aggressivt Ryssland, ett svajigt USA och ökade krav från Nato.
Sverige är dessutom ett av de Natoländer som geografiskt ligger närmast Ryssland, vilket enligt Knutson bidrar till ett ökat tryck på att förstärka det militära försvaret.
När det gäller vad pengarna faktiskt ska användas till, förklarar han att fokus kommer ligga på områden där Sverige idag har brist. Det handlar bland annat om att bygga upp fler markförband, alltså en större armé, samt att satsa på drönare, luftvärn och raketartilleri – vapensystem som visat sig mycket effektiva i kriget i Ukraina.
Läs också
Regeringen planerar att finansiera försvarssatsningen genom att låna cirka 300 miljarder kronor. Men enligt Knutson är denna siffra inte definitiv, eftersom den i slutändan kan påverkas av hur högt Nato sätter kravet på medlemsländernas BNP-andel. Om kraven höjs, kan slutnotan alltså bli betydligt större.
Hur hela satsningen ska finansieras är fortfarande oklart. Knutson berättar att regeringen räknar med att ökad ekonomisk tillväxt ska ge mer pengar till staten. Han betonar också att Ulf Kristersson varit tydlig med att försvarsutgifterna inte får gå ut över välfärden.
