Johanna Ekman
Med sjunkande bolåneräntor och ännu snabbare fall för sparräntor växer gapet mellan vad det kostar att låna och vad du tjänar på att spara.
Just nu läser andra
I takt med att bolåneräntorna sjunkit efter Riksbankens räntesänkning i april 2024 har sparräntorna följt samma bana, men i en ännu snabbare takt.
Enligt hushållsekonomen Ola Söderlind har detta skapat ett växande räntegap som påverkar hushållens ekonomi.
”Det vi kan se är att sedan riksbanken sänkte räntan i april 2024 så har bolåneräntorna följt efter och fallit ganska kraftigt. Det har även sparräntorna gjort, särskilt i slutet av hösten så har det tagit fart extra mycket och det här glappet har utvidgats i november speciellt,” säger han i TV4 Nyheterna.
Statistik från SCB visar att den genomsnittliga bolåneräntan låg på 4,06 procent i november, medan sparräntorna endast nådde 1,12 procent. Söderlind förklarar att detta innebär att sparande på traditionella konton blivit mindre lönsamt.
Läs också
Han betonar att sparkonton inte längre är den bästa lösningen för de flesta och lyfter fram fördelarna med investeringssparkonton (ISK). Tack vare en skattesänkning vid årsskiftet är de första 150 000 kronorna skattefria på ISK, och från 2026 höjs beloppet till 300 000 kronor.
”Som räntorna ser ut nu får du upp till tio gånger högre avkastning på ett ISK än på ett sparkonto,” säger Söderlind.
