Gängens skugga faller över Sverige – Foxtrotnätverket påverkar var fjärde kommun

Nya mönster, nya zoner

Sveriges karta över gängkriminalitet håller på att ritas om i grunden. Enligt en omfattande kartläggning från Aftonbladet har Foxtrotnätverket satt tydliga spår i var fjärde av landets 100 största kommuner. Det handlar om allt från etableringar och våldsdåd till narkotikahubbar och rekrytering av unga.

Det är framför allt en person som pekas ut som nyckelfigur bakom utvecklingen: Rawa Majid. Genom att taktiskt stödja mindre grupper i lokala konflikter har han lyckats ta kontroll över stora delar av den svenska drogmarknaden.

Ett rikstäckande problem

Kommissarie Kristian Malzoff vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA) ser med oro på utvecklingen.

– Vi har varit för långsamma i vissa kommuner. Det är inte längre ett storstadsproblem – gängen finns överallt, säger han.

Statistiken är talande:

• 698 personer har skjutits i 73 kommuner mellan 2020 och 2024.
  
• 235 av dessa har avlidit.
  
• Endast fem kommuner har varit helt förskonade från skjutningar.
  
• I 71 kommuner finns en tydlig gängnärvaro – i 25 är den mer perifer.
  

Från förort till förort – men också till villagator

Segregation och socioekonomisk utsatthet pekas fortsatt ut som starka faktorer bakom gängens fotfäste. Men det är inte hela bilden.

I rikare kommuner som Lidingö, Umeå och Kungsbacka ser polisen nu nya lokala nätverk växa fram – ibland i direkt kontakt med de stora namnen som Foxtrot, Dalen och Rumba.

– Det handlar inte längre bara om storstädernas utkanter. Även välmående samhällen är drabbade, säger Malzoff.

Sandviken – en oväntad hotspot

Tittar man på antalet skjutna per capita toppas listan inte av storstäderna, utan av mindre kommuner som Sandviken, Södertälje och Eskilstuna. Sandviken sticker särskilt ut, med hela 28,48 skjutna per 100 000 invånare.

Enligt polisen är Sandviken i dag en aktiv konfliktzon – framför allt på grund av närheten till gängstrider i Gävle.

Gängen organiserar sig – digitalt

Förklaringen till spridningen är delvis teknisk. Den digitala miljön har blivit en central arena för både rekrytering och samordning.

– Det räcker att gå med i en grupp på sociala medier för att få kontakt med ett nätverk. Du behöver inte längre ha några personliga kopplingar, säger Malzoff.

Det digitala rummet gör det också möjligt för lokala grupper att snabbt skapa allianser med större, mer etablerade gäng. Resultatet: snabba upptrappningar och våld i kommuner som tidigare varit lugna.

Ett Sverige där färre är förskonade

Polisens bild är tydlig – de kriminella nätverken har blivit en nationell angelägenhet. I dag finns endast ett fåtal kommuner i Sverige där man inte kan se någon märkbar gängnärvaro.

– Det är få platser kvar där problemet inte finns. Och vi måste agera snabbt om vi inte vill förlora fler samhällen, säger Kristian Malzoff.