Ida Hansson
Från fjällvägar i norr till landsvägar i Skåne – fartkameror har gått från avskydda till efterlängtade.
Just nu läser andra
I dag finns 2 606 fartkameror i Sverige, men Trafikverket planerar att bygga ut med ytterligare 200 innan årets slut.
– Vi har som plan att bygga 200 stycken om året, säger Eva Lundberg, ansvarig på Trafikverket, enligt Carup.
I Bergslagens lilla by Östra Löa har fartkameran blivit en trygg punkt för invånarna. Margareta Gustafsson, hyttfogde i byn, beskriver hur ”Löarakan” lockar förare att köra snabbt – trots att barn måste korsa vägen.
– Det finns något som kallas för Löarakan, den inbjuder folk till att köra fort. Dessutom finns det en busshållplats och barnen behöver gå över vägen, säger hon.
I Haglösa utanför Trelleborg är missnöjet stort över den höga hastigheten på vägarna. Therese Lundquist är en av dem som vill att fler fartkameror sätts upp längs Lundavägen, eftersom hon anser att många kör alldeles för fort och att det skulle öka säkerheten.
Hon berättar också att problemet är personligt för henne – hennes sambo har blivit påkörd bakifrån på den trafikerade vägen, vilket ytterligare bekräftar behovet av åtgärder för att få ner hastigheten.
Enligt Therese fungerar fartkamerorna mest som en förebyggande åtgärd, eftersom de som bor i området redan kör försiktigt. Det är i huvudsak förbipasserande förare som åker fast. Hon känner inte till någon i närområdet som blivit fotograferad av kamerorna, och menar att fler kameror behövs eftersom situationen annars inte är hållbar.