Mimmo Wiestål Fischetti
Din metabolism styr mer än du tror – och ja, du kan påverka den.
Ämnesomsättning – eller metabolism – är kroppens sätt att omvandla maten vi äter till energi.
Den styrs till stor del av hormonerna tyroxin och trijodtyronin, som produceras i sköldkörteln på halsens framsida. Även hjärtat och blodcirkulationen spelar en viktig roll. Ju snabbare ämnesomsättning, desto mer energi förbrukar du – men hur mycket kan du egentligen påverka den själv?
Är metabolismen ärftlig?
Delvis, ja. Gener påverkar hur snabb eller långsam ämnesomsättning du har. Men det är långt ifrån hela sanningen. Din livsstil – vad du äter, hur du tränar, din ålder och ditt kön – spelar också stor roll.
Går det att påverka ämnesomsättningen?
Absolut! En förändrad kosthållning eller en ny träningsrutin kan göra stor skillnad. Om du till exempel är känslig mot gluten eller laktos, och ändå fortsätter äta det, kan det bromsa din metabolism. Att svälta sig är inte heller en lösning – då ställer kroppen in sig på att spara energi. Det sänker ämnesomsättningen, ibland även långsiktigt.
Träningens effekt på ämnesomsättningen
Rörelse kickstartar kroppens energiförbrukning. Särskilt konditionsträning – som cykling, simning eller löpning – får fart på systemet eftersom stora muskelgrupper aktiveras. Men även styrketräning är effektivt. Ju mer muskler du bygger, desto mer energi förbränner kroppen i vila.
Ämnesomsättning och vikt – vad är sambandet?
Metabolismen avgör hur kroppen hanterar maten du äter. Därför påverkar den i hög grad din vikt. För att gå ner i vikt behöver du ligga på ett kaloriunderskott – det vill säga göra av med mer än du får i dig, skriver WellObe. Men det gäller att hitta balansen. Att äta för lite kan ge motsatt effekt, eftersom ämnesomsättningen bromsar in.
Går det att räkna ut sin ämnesomsättning?
Ja, det går. Kaloriräkning är en metod som kan hjälpa dig att få koll på ditt energibehov. Även om alla kroppar fungerar olika, ger det en bra grund för att förstå din egen förbränning.
Metabolismen och fettförbränning – vad är kopplingen?
Normalt använder kroppen kolhydrater som energikälla. Men vid extremt låg kolhydratnivå – under 20 gram per dag – kan du hamna i ketos. Då går kroppen istället över till att bränna fett. Den här processen är en del av metabolismen.
Så påverkar kolhydrater ämnesomsättningen
När du äter kolhydrater bryts de ner till glukos, som snabbt blir energi. Det här sker redan i munnen och fortsätter i magen och tarmarna. Ämnesomsättningen ser sedan till att den energin förs vidare till kroppens celler där den används.
Vanliga tecken på låg ämnesomsättning
En trött kropp, viktuppgång och koncentrationssvårigheter kan vara varningssignaler. Här är några typiska symptom:
- Ständig trötthet
- Känsla av nedstämdhet
- Förstoppning
- Torr hud och hår
- Långsam hjärtfrekvens
- Plötslig viktuppgång
- Sämre minne
- Svårigheter att bli gravid
En vanlig bakomliggande orsak är hypotyreos – en sjukdom där sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner. Vid misstanke, ta kontakt med läkare för att få hjälp.
Tio smarta sätt att öka ämnesomsättningen
- Börja dagen med en näringsrik frukost
- Drick ordentligt med vatten
- Se till att få i dig bra kolhydrater
- Välj magert protein som kyckling eller baljväxter
- Undvik onödigt fett, särskilt transfetter
- Ät mindre måltider oftare
- Rör på dig i vardagen – minst 30 minuter om dagen
- Träna regelbundet, gärna med fokus på styrka
- Minimera stress
- Sov tillräckligt varje natt
Lycka till och god sommar.
