Mimmo Wiestål Fischetti
Kopplingar till penningtvätt, tomtköp och underrättelsearbete oroar – nu vill L se tuffare lagar.
Just nu läser andra
Liberalerna kräver ett omedelbart stopp för ryska fastighetsköp i Sverige. Detta efter Aftonbladets avslöjande om hur ett ryskt nätverk, kopplat till penningtvätt och den ryska ortodoxa kyrkan, köpt mark i både Stockholms skärgård och utanför Västerås.
– Sverige ska inte vara till salu för Putins kumpaner, säger Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker.
Granskning visar rysk markoffensiv
Enligt granskningen har ett nätverk med kopplingar till rysk underrättelsetjänst och penningtvätt inom byggbranschen köpt upp tomter via bulvaner. Vissa av dessa har anknytning till den ryska ortodoxa kyrkan, som Säpo ser som ett verktyg för ryskt spioneri i Sverige.
Liberalerna anser att detta är ett säkerhetshot och vill se ett totalstopp för ryska fastighetsförvärv – i linje med den finska modellen.
Läs också
Finland går före – Sverige halkar efter
I Finland presenterades nyligen ett lagförslag som stoppar fastighetsköp för medborgare i länder som för anfallskrig, som Ryssland. Det omfattar även föreningar registrerade i sådana länder. Undantag görs för personer med EU-medborgarskap eller finskt uppehållstillstånd, men myndigheterna ges större befogenheter att ingripa vid misstänkt bulvanverksamhet, det skriver finska Yle.
I Sverige finns en utredning från december 2024 om skärpt kontroll vid utländska köp – men bara om det rör totalförsvaret. Den är just nu ute på remiss.
“Sverige måste steppa upp”
Karlsbro tycker att Sverige måste agera snabbare och hårdare.
– Det här är ett tydligt exempel på hur säkerhetshot blandas med ekonomisk brottslighet. Vi behöver ta detta på allvar, säger hon.
Hon vill också driva frågan på EU-nivå, särskilt i samband med revideringen av lagstiftningen kring utländska investeringar (FDI). Fastighetsköp bör, enligt henne, behandlas lika seriöst som företagsförvärv.
Nationellt ansvar – men EU måste samverka
Karlsbro påpekar att fastighetsfrågor i grunden är nationella, men att det finns stora vinster i att EU-länder har en gemensam linje.
– Vi behöver samsyn inom EU för hur vi reagerar på den här typen av hot. Det handlar inte bara om nationell lagstiftning, utan också om samarbete kring sanktioner och polisiära insatser, säger hon.
