Ida Hansson
I en tid präglad av hot och hybridkrigföring ser statsminister Ulf Kristersson behovet av kraftfulla åtgärder – trots att Sverige inte formellt är i krig.
Just nu läser andra
Sveriges säkerhet är i gungning, menar statsminister Ulf Kristersson, som beskriver nuläget som ett farligt mellanting:
– Sverige är absolut inte i krig, men inte heller i fred.
Orsaken till oron är tydlig. Kriget i Ukraina har förändrat Europas säkerhetskarta i grunden, och dess utgång kommer få långvariga konsekvenser.
– Jag brukar säga att hur det där kriget slutar så småningom kommer att avgöra säkerheten i Europa och Sverige för minst en generation framåt, säger Kristersson enligt TV4 Nyheterna.
Läs också
För att hantera det ökade hotet vill regeringen låna 300 miljarder kronor under en tioårsperiod. Målet är att dessa medel ska bidra till att försvarsbudgeten når upp till 3,5 procent av BNP senast år 2030.
Två särskilda arbetsgrupper har därför inrättats. Den ena leds av försvarsminister Pål Jonson (M), som ska planera den militära upprustningen. Han förklarar att gruppen kommer arbeta fram till Natotoppmötet i juni och därefter fortsätta direkt, med målsättningen att kunna fastställa Sveriges försvarsambitioner i början av hösten.
Den andra arbetsgruppen leds av finansminister Elisabeth Svantesson (M) och fokuserar på de ekonomiska frågorna. Enligt statsminister Ulf Kristersson ska gruppen främst diskutera hur lånefinansieringen ska genomföras, hur länge låneperioden ska vara och hur man i ett senare skede kan gå över till ett balanserat budgetsystem.
Kristersson understryker samtidigt hur viktigt det är att agera i det nya säkerhetspolitiska läget. Han pekar på att det råder stor osäkerhet i omvärlden, med utbredd hybridkrigföring och olika påverkanskampanjer. Enligt honom befinner sig Sverige i en gråzon, där det är nödvändigt att stärka försvarsförmågan inför risken att ännu allvarligare händelser skulle kunna inträffa.
