Ny studie: Så stoppar du stressen innan den bryter ner din hälsa

Ett stressigt liv, högljudda barn, en mobiltelefon som aldrig slutar ringa och bilköer på väg hem – sådana situationer är vardag för många och utgör en påtaglig utmaning.

Men varför verkar vissa människor klara sådana dagar utan problem, medan andra blir sjuka?

Det är just den frågan forskare vid Friedrich-Alexander-universitetet i Erlangen-Nürnberg (FAU) vill ha svar på. De fokuserar på ett begrepp som blivit allt viktigare i en värld av ständig sensorisk överbelastning: medveten närvaro, eller mindfulness.

– Vi undersöker de fysiska mekanismer som kan göra att stress gör människor sjuka, förklarar Dr. Johanna Janson-Schmitt, chef för hälso­psykologi vid FAU.

Tillsammans med professor Nicolas Rohleder leder hon MODSTR-studien, som särskilt undersöker hur upprepad stress påverkar kroppen – och vilka positiva effekter medveten stresshantering kan ha.

Oro hindrar kroppen från att återhämta sig

I studien har hittills 22 personer genomgått ett stresstest i laboratorium under två dagar. En grupp fick reflektera över vad som hänt, medan en annan uppmanades att observera sina reaktioner på ett uppmärksamt och icke-dömande sätt: Vad kände jag? Hur reagerade kroppen? Utan att värdera eller kritisera sig själv.

Resultaten var tydliga.

– När du fastnar i grubbel får kroppen svårare att hantera upprepad stress, säger Janson-Schmitt.

Även om det kan låta odramatiskt, kan konsekvenserna på lång sikt bli allvarliga. Upprepad stress kan leda till dolda inflammatoriska processer – som kopplats till bland annat högt blodtryck, åderförkalkning, Alzheimers och till och med cancer.

Mindfulness som skydd mot kronisk stress

Vad innebär då mindfulness? Enligt Janson-Schmitt handlar det om att medvetet rikta uppmärksamheten mot nuet – utan att döma.

Om hjärtat bultar, du känner dig obekväm eller negativa tankar dyker upp, ska du bara notera det. Inte trycka undan, inte kämpa emot. Målet är att skapa ett sunt avstånd till sina egna inre reaktioner.

Forskarna tror att detta förhållningssätt dämpar kroppens stressreaktioner. Därför mäter de nivåer av stresshormoner som kortisol och noradrenalin i salivprover, samt analyserar blod för tecken på inflammation. Resultaten visar att personer som grubblade presterade sämre under upprepad stress jämfört med de som utövade medveten närvaro.

Tankar påverkar hela kroppen

Det centrala nervsystemet spelar en nyckelroll – det lagrar erfarenheter, även de vi har kring stresshantering. Den som tidigare har haft positiva upplevelser av exempelvis andningsövningar eller meditation har lättare att använda dessa tekniker i pressade situationer. Det stärker motståndskraften – förmågan att möta stress på ett hälsosammare sätt.

– Mindfulness kan hjälpa till att bryta tankespiraler, förklarar Janson-Schmitt.

Hon tillägger:

– Även om det ännu inte är vetenskapligt bevisat att mindfulness förbättrar kroppens långsiktiga anpassning till stress, fortsätter vi att utforska detta i vår studie.

Återhämtning börjar i vardagen – inte i labbet

Janson-Schmitt praktiserar själv det hon forskar om. Hon finner ro i kreativt skapande, familjetid – och i insikten att andra också upplever stress. Det hjälper henne att behålla balansen i vardagen.

Hennes viktigaste slutsats? Mindfulness är något man kan träna upp – och det kan bli en nyckel till att förhindra att stress gör oss sjuka.