Mattias Svensson
Spärrlinjer, cykelfältsmarkeringar, ledlinjer och farthinder. Sveriges vägar är fyllda med olika vägmarkeringar – men många förare vet inte vad de betyder. Nu varnar en expert för konsekvenserna.
Just nu läser andra
Du kör kanske varje dag – men vet du vad de vita linjerna faktiskt betyder? Jeanette Jedbäck Hindenburg, trafiksäkerhetsexpert och rektor för trafiklärarutbildningen i Stockholm, menar att kunskapen snabbt bleknar efter körkortet.
– Om det är något som jag reagerar över är att folk verkar strunta i spärrlinjer. Efter att jag tog körkort skulle jag aldrig göra det, men nu verkar människor tappat respekten för heldragna linjer, säger hon till Carup.
En särskilt kostsam miss är att köra över en heldragen linje eller in i ett spärrområde. Det räcker att köra en halv meter fel – och böterna landar på 1 500 kronor.
Men det är inte konstigt att många är osäkra. Vägnätet innehåller mängder av olika markeringar – 17 typer enligt Trafikverkets klassificering – och de kan se förvillande lika ut.
Jedbäck Hindenburg betonar att vägmarkeringar inte alltid hinner uppdateras när nya trafikregler införs.
Hon förklarar att markeringarna främst ska ses som ett komplement till vägmärken, och att det ibland kan ske tillfälliga förändringar i hastigheten eller att ommålning av vägar dröjer. Därför, menar hon, bör förarna alltid förlita sig på vägmärkena i första hand.