Johanna Ekman
Förslaget att sänka straffåldern till 14 år vid särskilt grov brottslighet har utlöst en våg av kritik.
Just nu läser andra
Förslaget, som nu är ute på remiss, presenterades i slutet av januari i slutbetänkandet från den utredning om sänkt straffbarhetsålder som Tidöpartierna tillsatte 2023. Utredningen föreslår ingen generell sänkning, men förespråkar att barn så unga som 14 år ska kunna hållas straffrättsligt ansvariga vid särskilt grova brott.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) försvarar förslaget och betonar vikten av att pröva nya åtgärder i kampen mot ungdomsbrottsligheten.
”Det finns brottsoffer som måste få upprättelse och vi har ett samhälle som måste skyddas mot farliga personer. Därför är jag också beredd att pröva straffmyndighetsåldern”, säger han till SVT Nyheter och understryker att både förebyggande och straffande insatser behövs.
Fel att fängsla barn
Men kritiken är omfattande. Hugo Lagercrantz, professor emeritus i barnmedicin vid Karolinska Institutet, menar att förslaget strider mot grundläggande kunskap om hjärnans utveckling.
Läs också
”Från ett hjärnforskningsperspektiv anser jag att det är helt fel att sänka straffåldern och fängsla barn”, säger han.
Även barnrättsorganisationer riktar skarp kritik mot förslaget och påpekar att resurser borde satsas på åtgärder med dokumenterad effekt.
Tidigare undersökningar visar att ungefär 22 procent av bostadsaffärer sker utan annonsering på större plattformar, vilket speglar en trend där marknaden alltmer flyttas utanför de traditionella kanalerna.
