Mimmo Wiestål Fischetti
Osäkerhet och nya maktbalanser i Europa.
Just nu läser andra
I dag händer det
Tyskland går i dag till val, men valet handlar om mer än inrikespolitik. Det är ett avgörande ögonblick för hela Europa. Gamla allianser vacklar, säkerhetspolitiska garantier ifrågasätts och den globala maktbalansen förändras.
I denna nya verklighet står Tyskland vid ett vägskäl – kommer landet att kliva fram som en ledande kraft i Europa, eller förbli en passiv aktör i skuggan av geopolitiska förändringar?
Det största orosmomentet för många Natoländer är USA:s roll under president Donald Trump. Kommer han att bistå Europa vid en rysk aggression, eller lämnas kontinenten att klara sig själv? Det skriver TV4 Nyheterna.
Kristdemokraten Friedrich Merz, som ser ut att bli Tysklands nästa förbundskansler, uttryckte sin tveksamhet i tysk tv i fredags:
Läs också
– Jag skulle inte satsa allt jag har på något, men särskilt inte på det.
Hans ord speglar en växande insikt i Europas huvudstäder: USA är inte längre en självklar garant för säkerhet. Detta har skapat en ny politisk dynamik där europeiska länder, med Tyskland i spetsen, måste ta större ansvar för sin egen försvarskapacitet.
Tyskland pressas att ta ledarrollen i Europa
Professor Ann-Kristin Kölln vid Göteborgs universitet beskriver Tysklands nuvarande situation som ett chocktillstånd.
Berlin har länge förlitat sig på en stabil världsordning där ekonomiskt samarbete och diplomati varit tillräckliga verktyg för att hantera säkerhetsfrågor. Men i dag är verkligheten en annan – och Europa förväntar sig att Tyskland tar en mer aktiv roll.
– Tyskland har förutsättningarna att inta en ny, ledande roll i den nya säkerhetspolitiska ordningen. Men det förutsätter att vi får stabila politiska förhållanden efter valet, säger Kölln.
För att skapa en trovärdig avskräckning mot Ryssland uppskattar experter att EU:s försvarsutgifter behöver öka med 250 miljarder euro per år. Denna summa är långt högre än EU-kommissionens officiella bedömning och väcker frågor om hur den ska finansieras.
Tyskland, liksom Sverige, har konsekvent sagt nej till gemensamma EU-lån, vilket gör att finansieringen av upprustningen förblir en öppen fråga.
Merz har samtidigt öppnat för att skicka robotsystemet Taurus till Ukraina, men påpekar att frågan handlar om mycket mer än en enskild vapensändning.
– Nu handlar det dock inte bara om Taurus, utan om något mycket större. Det är inget mindre än Europas framtid som står på spel, säger han.
Tysklands valsystem och vad som står på spel
Det tyska valet avgörs genom ett system där varje väljare har två röster. Förstarösten (Erststimme) går till en direktkandidat i en av landets 299 valkretsar, där den kandidat som får flest röster får en plats i förbundsdagen. Andrarösten (Zweitstimme) går till ett parti och styr den proportionella fördelningen av mandat i parlamentet.
Tidigare fanns ett system med tilläggs- och utjämningsmandat för att säkerställa att både valkretsarnas direktkandidater och den proportionella fördelningen av partimandat speglades rättvist.
Detta system ledde till att förbundsdagen växte kraftigt över åren. Från och med denna mandatperiod har dock systemet avskaffats, och parlamentet har nu ett fast antal på 630 platser.
Europas framtid avgörs i Berlin
Med drygt 59 miljoner röstberättigade tyska medborgare är dagens val en av de viktigaste politiska händelserna i Europa på länge.
Valresultatet kommer inte bara att avgöra vilken regering som styr Tyskland, utan också sätta kursen för Europas säkerhetspolitik och ekonomiska framtid.
Om Tyskland tar en mer ledande roll kan det innebära en historisk förändring i hur Europa hanterar försvars- och säkerhetsfrågor. Om landet däremot förblir splittrat och politiskt instabilt kan osäkerheten i Europa förvärras ytterligare.
Oavsett utgången är en sak säker: världen håller andan inför vad som nu sker i Berlin.
