Lasse Törnebohm har jobbat sedan han var 15 år. Nu är han 62 och kroppen värker efter ett långt yrkesliv inom industrin. Ändå är pensionen fortfarande flera år bort.
– Man har gett så mycket till samhället. Man borde värderas mer, säger han.
Lasse arbetar som CNC-operatör på SKF i Katrineholm, ett jobb som innebär både övervakning av processer och tunga lyft.
Axlar, leder och rygg gör ont efter år av slit, men att sluta arbeta nu är inte ett alternativ – ekonomin tillåter det inte.
– Drömläget hade varit att kunna gå i pension redan nu och få njuta av pensionärslivet medan jag fortfarande är frisk. Men det är ekonomiskt omöjligt, skriver Dagens arbete (DA).
”Det är friheten jag oroar mig för”
Lasse säger att han inte är så bekymrad över ekonomin i sig, han är beredd att leva lite enklare för att få en bra pension. Det han däremot oroar sig för är hälsan.
– Det handlar inte bara om pengar, utan om att vara frisk när man väl går i pension. Jag har sett för många runt omkring mig som jobbat tills kroppen gett upp. När de väl blivit pensionärer har de inte haft orken att njuta av livet.
Och Lasse är långt ifrån ensam. Industriarbetare runt om i landet vittnar om samma sak – att jobba till den nya pensionsåldern blir svårt.
Pensionsåldern höjs – men många orkar inte
När riktåldern för pension höjs till 67 år är det få industriarbetare som tror att de kommer klara av att arbeta hela vägen. Många har börjat arbeta redan i tonåren och haft yrken som sliter på kroppen.
Samtidigt har tjänstemän ofta en längre utbildning och börjar sin yrkesbana senare – men pensionsåldern höjs lika mycket för alla.
En undersökning från IF Metall visar att bara en av fem industriarbetare tror att de kommer orka arbeta till 67 års ålder. Många upplever att pensionssystemet är orättvist och att det inte tar hänsyn till hur slitsamt vissa yrken är.
– Vi ser att pensionssystemet återskapar de orättvisor som redan finns i arbetslivet, säger Simon Elfström Schönbeck, utredare på IF Metall.
”Arbetare subventionerar tjänstemännens pension”
IF Metall menar att en stor orättvisa i pensionssystemet är att personer med fysiskt krävande jobb oftare har en kortare förväntad livslängd.
En person utan eftergymnasial utbildning lever i snitt två år kortare än någon med högre utbildning – något som påverkar pensionen eftersom de i genomsnitt har färre år att ta ut sin pension.
– På så sätt kan man säga att arbetare ”subventionerar” tjänstemännens pension. De med tunga jobb får färre år att njuta av sin pension, medan de som haft mindre slitsamma yrken kan leva längre med pensionen, säger Simon Elfström Schönbeck.
För höginkomsttagare fungerar pensionssystemet bra, men för dem med låga eller medelhöga inkomster är det betydligt tuffare.
– Många upplever också att systemet är krångligt och svårt att förstå. Oron över pensionen är stor, men få känner att de kan påverka den, säger han.
Lasse hoppas på en lösning – men förbereder sig för fler år i fabriken
För Lasse Törnebohm betyder det att han räknar med att jobba åtminstone tills han fyller 65, kanske längre om kroppen håller.
Helst skulle han vilja att företaget kom med ett erbjudande om pension, men det är inget han kan räkna med.
– Jag får jobba på, så länge kroppen håller. Man har gett så mycket till samhället, men det känns inte alltid som att man får så mycket tillbaka.
