Bankernas vinster skjuter i höjden efter Riksbankens chockhöjning – oppositionen kräver åtgärder

Mimmo Fischetti

3 timmar sedan

|

26/10/2024
Ekonomi
Foto: Wiki Commons / Finansminister Elisabeth Svantesson
Foto: Wiki Commons / Finansminister Elisabeth Svantesson
Sveriges banker har tjänat 80 miljarder extra på stigande räntor, vilket får Socialdemokraterna att kräva bankskatt och ökad konkurrens.

Efter Riksbankens kraftiga räntehöjningar har Sveriges banker gjort mångmiljardvinster – något som nu kritiseras hårt av oppositionen. Finansminister Elisabeth Svantesson har inte kommenterat ännu, skriver Aftonbladet

Enligt beräkningar från Dagens Nyheter har bankerna tjänat 80 miljarder kronor extra sedan chockhöjningarna inleddes, vilket motsvarar runt 10 000 kronor per vuxen svensk.

Den socialdemokratiska ekonomiskpolitiske talespersonen Mikael Damberg menar att bankerna utnyttjar situationen och att regeringen borde ha agerat för att skydda hushållen från den finansiella bördan.

– Bankerna gör extrema vinster på hushållens bekostnad. Det är helt orimligt att vinsterna stuckit i väg på detta sättet utan att regeringen har agerat, säger Damberg.

Vinster från räntenetto

En betydande del av bankernas vinster har kommit från räntenettot – skillnaden mellan räntorna bankerna tar ut på lån och den mindre ränteökningen de erbjuder på sparkonton. 

Riksbankens höjning har gjort att bolåneräntan ökat från 1,5 till 4,9 procent mellan januari 2022 och januari 2024, medan räntan på vanliga sparkonton steg marginellt från 0,1 till 2 procent.

Med ett växande räntenetto har bankerna ökat sina intäkter avsevärt, men trots dessa höga vinster har inte räntan på sparkonton hängt med i samma takt. Totalt har bankerna gjort en extra vinst på 125 miljarder kronor sedan 2022, även om intäktsökningen har dämpats något under det senaste halvåret.

Bankskatt?

Som en del av sin skuggbudget har Socialdemokraterna föreslagit en bankskatt baserad på räntenettot. Enligt Damberg skulle denna skatt skapa incitament för bankerna att erbjuda rättvisare villkor och bidra till att minska hushållens ekonomiska börda. 

Han föreslår att intäkterna från skatten skulle kunna användas till att höja barnbidraget och sänka skatten för hushållen.

Damberg efterfrågar också en ökad konkurrens på bolånemarknaden. Han vill se att den statliga banken SBAB får utökade resurser för att utmana de stora bankerna och förbättra konkurrensen.

– Allt borde inte ligga i händerna på att bolånetagare ska spela ut bankerna mot varandra. Alla banker gör stora vinster, och konkurrensen är för svag. Varför använder vi inte den statliga banken för att utmana dem? Det är helt orimligt, menar Damberg.

Damberg riktar skarp kritik mot regeringen, som han menar har valt att stå på bankernas sida i denna fråga. Enligt honom är det svenska hushåll och företag som nu betalar priset för de höga vinsterna, och han anser att regeringen borde ta ett större ansvar för att skydda dem.