Att ständigt balansera mellan inkomster och utgifter. För många är det vad som syns på bankkontot som sätter tonen för dagen – och även för humöret.
Trots ekonomisk stabilitet kan ångest över pengar ta över, och det är ett fenomen som går djupare än kronor och ören, skriver The Guardian.
Varför pengar är så personligt
Ekonomisk rådgivare Elizabeth Husserl, författare till The Power of Enough: Finding Joy in Your Relationship with Money, förklarar att pengar är mer än siffror. De påverkar hur vi ser oss själva och vad vi värderar.
– Samma belopp kan betyda helt olika saker för olika personer, beroende på deras livsstil, val och drömmar, säger Husserl.
När priserna stiger och marginalerna krymper är det naturligt att känna oro, men att fastna i en "överflöd-brist-cykel" kan bli destruktivt.
Enligt Husserl kan fixeringen vid att tjäna eller spara mer pengar leda till att vi försummar vår hälsa och våra relationer, i jakten på en framtida trygghet som kanske aldrig infinner sig.
När fixeringen går överstyr
Ekonomisk stabilitet är viktigt och ger en grundläggande trygghet, men Husserl menar att många med relativt god ekonomi ändå känner överdriven rädsla för att inte ha tillräckligt.
– Det handlar om att skilja på upplevda rädslor och verkliga hot, säger hon.
I värsta fall kan den här fixeringen göra att vi aldrig känner oss nöjda, oavsett hur mycket vi sparar eller tjänar.
– Då blickar man tillbaka och inser: ’Det var inte värt det – allt jag arbetade och allt jag offrade’, säger Husserl.
Pengar som syndabock
I många fall är vår relation till pengar kopplad till andra ouppfyllda behov, som närhet, identitet eller mening.
– Ofta använder vi pengar för att dölja skam eller hantera problem, säger Husserl.
Det kan handla om att använda shopping som terapi för att känna att jobbet är värt det, eller att stanna kvar i en högbetald men stressig tjänst som sliter på hälsan.
Husserl beskriver detta som att vi "gör pengar till syndabock" istället för att möta våra verkliga behov.
Att hitta balans
En lösning är att identifiera de känslomässiga drivkrafterna bakom vår ekonomi. Husserl berättar om en klient som spenderade mycket pengar på dejter men ändå kände sig utmattad.
När han insåg att han inte var redo för en relation valde han istället att lägga pengar på regelbundna massagebehandlingar, vilket mötte hans behov av fysisk närhet på ett mer tillfredsställande sätt.
Säkerhet kan också komma från starka relationer och god fysisk hälsa, något som ofta försummas i jakten på ekonomisk trygghet.
Slutsats: Mer än bara pengar
Genom att förstå de känslor som driver våra ekonomiska val kan vi inte bara hantera våra pengar bättre, utan också känna oss mer nöjda med det vi redan har.
För många handlar det om att inse att pengar aldrig kan ersätta verklig mening, glädje eller mänsklig kontakt. I slutändan är det balansen mellan ekonomisk hälsa och personligt välbefinnande som gör livet rikare.
