Från och med 2026 försvinner den fasta pensionsåldern i Sverige, enligt Pensionsmyndigheten. I stället kommer en riktålder att gälla, baserad på medellivslängden, vilket innebär att framtida generationer förväntas arbeta längre.
Hur ser riktåldrarna ut?
För de som är födda fram till 1966 är riktåldern 67 år. Men för yngre generationer höjs riktåldern:
Födda 1997 eller senare: Riktåldern blir 70 år, den högsta hittills i Sverige.
Födda mellan 1967 och 1996: Riktåldern höjs gradvis med ett till tre år beroende på födelseår.
Kan jag gå i pension tidigare?
Det är inte ett krav att arbeta fram till riktåldern. Du kan välja att gå i pension upp till tre år tidigare, men det innebär en lägre pensionsutbetalning resten av livet, skriver Nyheter24.
För de som väljer att arbeta efter riktåldern finns dock skattemässiga fördelar:
Lägre skatt: Pensionärer som arbetar efter riktåldern kan betala så lite som 8 procent i skatt tack vare jobbskatteavdraget.
Högre pension: Genom att skjuta upp pensionsutbetalningarna minskar även skatten på pensionsinkomster.
Konsekvenser för samhället och individen
Den nya riktåldern förväntas ha både positiva och negativa effekter:
För samhället: En höjd riktålder kan stärka ekonomin och bidra till att säkra välfärdssystemet för framtida generationer.
För individen: Längre arbetsliv kan innebära utmaningar, särskilt för de med fysiskt krävande jobb. Hälsa och arbetsförmåga blir avgörande faktorer för hur länge man kan eller vill arbeta.
Vad innebär detta för dig?
Om du planerar att gå i pension tidigt kan det vara klokt att se över din ekonomi och hur en lägre pension kan påverka din livsstil. För yngre generationer kan den nya riktåldern innebära att det blir viktigare att ha en hållbar strategi för karriär och hälsa.
Samtidigt kan skattemässiga incitament och möjligheten att arbeta längre skapa nya möjligheter för de som vill och kan fortsätta jobba.
