Ida Hansson
Nu är det nya industriavtalet på plats – men reaktionerna visar en tydlig spricka mellan arbetsgivare och fack om vad det faktiskt innebär.
Just nu läser andra
Närmare 3,4 miljoner anställda påverkas av 2025 års avtalsrörelse, där hela 510 kollektivavtal ska omförhandlas – fler än på 17 år. Bara vid midnatt den 31 mars löpte 227 avtal ut. Industriavtalet blev först klart, men diskussionen om dess konsekvenser är långt ifrån över.
Från arbetsgivarsidan är oron tydlig.
– Avtalet äventyrar vår konkurrenskraft, bland annat i jämförelse med Finland och Tyskland, där löneavtalen landade på en lägre nivå. Våra företag är djupt bekymrade, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, i ett pressmeddelande, enligt SVT Nyheter.
Fackens syn är desto mer optimistisk. I ett gemensamt uttalande skriver de fem industrifacken:
”Avtalen ger goda förutsättningar för reallöneökningar och det ligger på en nivå som kan normera på svensk arbetsmarknad och samtidigt gynna Sveriges konkurrenskraft.”
Det nya avtalet innebär löneökningar på 3,4 procent det första året och 3 procent det andra – betydligt lägre än de 4,2 procent per år som facken ursprungligen krävde. Medlarnas tidigare bud på 7,7 procent över tre år avvisades av facken.
Läs också
Enligt SVT:s politikreporter Ulf Hambraeus är effekten beroende av inflationen:
– Man räknar med att inflationen blir 2–2,5 procent, säger han och tillägger att om inflationen faller så blir det mer i plånboken.
