Människor är flockdjur. De ska leva tillsammans med andra. Allt annat är ensamt.
Eller är det verkligen det? Kanske är det skönt att kunna dra sig tillbaka från en hektisk vardag med jobb, fritidsintressen och kanske även en partner, som bor på ett annat ställe, och så stänga dörren om sig. I sin egen lägenhet. Med sig själv. Och inga andra.
Ofta möter ensamboende dock fördomen att de också känner sig ensamma.
Men det sitter inte ett likhetstecken mellan att vara ensamstående och att vara ensam, hävdar författaren och disputerade forskaren - i bland annat singelliv - Bella DePaulo, i en artikel hos Psychology Today.
Tvärtom är människor som är bor själva mindre ensamma än människor som bor tillsammans i t ex ett äktenskap.
Det visar en studie av ensamhet bland 16 000 tyska vuxna över 18 år. Studiens syfte var att undersöka sammanhangen mellan ensamhet, att bo för sig själv och att vara singel.
Resultaten visar bland annat att de som bodde för sig själva var mindre ensamma än de människor som bodde tillsammans med andra. Det förutsätter dock att den "ensamma" har en ekonomi på mer eller mindre samma nivå som de som bor tillsammans.
Om allt är som det ska i plånboken finns det tvärtom fördelar med att bo för sig själv (utöver ensamrätten över fjärrkontrollen och vetorätten på kvällens meny):
- Det kan vara hälsosamt att bo själv, eftersom det kan ha positivt inflytande på kvaliteten av ens sociala relationer, skriver forskaren.
Hon menar att många människor idag aktivt väljer att bo på egen hand och därmed aktivt väljer vilka människor de vill omge sig med i sin vardag.
Därmed är relationen till vänner, bekanta och kanske även partner och familjen ett val de gör varje gång de ses - istället för något som "bara händer" för att man bor tillsammans.
