I dagens professionella värld formar ett subtilt men betydande beteende som kallas "busy bragging" alltmer hur individer uppfattas på arbetsplatsen.
Enligt Sosoir går detta beteende utöver de uppenbara irritationsmomenten, såsom att dröja sig kvar vid kaffeautomaten eller att inkludera alla kollegor i ett mejl. Det är en genomgripande vana som ofta inte läggs märke till, men som kan påverka arbetsrelationer och produktivitet avsevärt.
Påverkar långsiktigt samarbete
"Bussy bragging" avser tendensen att ständigt klaga över att vara överväldigad av arbete. Även om det kan verka som en naturlig reaktion på tunga arbetsbördor, kan detta beteende i själva verket få motsatt effekt.
Forskning publicerad i tidskriften Personnel Psychology av Jessica Rodell från Terry College of Business vid University of Georgia belyser dess inverkan. Deltagarna i hennes studie presenterades för scenarier där en kollega återvände från ett möte; de som överdrivet klagade över stress uppfattades som mindre sympatiska och fick mindre stöd från sina kollegor jämfört med de som erkände utmaningarna utan att överdriva.
Jessica Rodell förklarar att en öppen diskussion om stress kan minska sympatin och försvåra relationer på arbetsplatsen. Dessutom kan kollegor uppfatta de som kroniskt klagar som mindre kapabla eller tillförlitliga, vilket påverkar långsiktigt samarbete och stöd under utmanande tider.
Fenomenet "Busy Bragging"
Beteendet kallat "busy bragging" går utöver bara arbetsplatsen och genomsyrar även sociala och familjerelaterade områden. Här betraktas ofta en hög sysselsättningsgrad som en statussymbol, vilket drivs av samhällets tendens att likställa produktivitet med personligt värde.
Trots en rådande uppfattning att konstant sysselsättning är ett tecken på kompetens, uppmuntras individer att skryta om sina hektiska scheman som en form av merit. Denna syn på arbete utmanas dock av vetenskaplig forskning.
Studier utförda av den svenska psykologen K. Anders Ericsson visar att ihållande och oavbrutet arbete inte nödvändigtvis leder till ökad produktivitet. Ericssons forskning på musiker avslöjar att optimal prestation ofta uppnås under sessioner som inte överskrider 90 minuter, med regelbundna pauser emellan.
