Att förlåta någon som sårat dig kan kännas som en självklarhet – eller till och med ett krav. Från tidig ålder lär vi oss att säga ”förlåt” och försonas. Men är förlåtelse alltid rätt väg? Enligt psykologen Dr. Esther Boykin är svaret nej.
I en intervju med HuffPost förklarar hon att vissa handlingar och personer helt enkelt inte är värda att förlåta. Att tvinga sig själv att förlåta någon som upprepade gånger sårar dig kan vara mer skadligt än att släppa taget och gå vidare.
Förlåtelse är ingen skyldighet
Dr. Boykin betonar att vi inte har någon moralisk skyldighet att förlåta någon som medvetet eller upprepade gånger sårar oss. Om en person fortsätter att bete sig illa trots att du sagt ifrån, är det viktigare att skydda sig själv än att förlåta.
– Förlåtelse kan vara en känslomässig börda, särskilt när det gäller personer som inte visar ånger eller förändring, säger hon.
Att ständigt förlåta utan att sätta gränser kan också skapa en ond cirkel där andra människor fortsätter att utnyttja din välvilja.
Självförlåtelse är viktigare än att förlåta andra
En annan viktig aspekt, enligt Dr. Boykin, är att istället fokusera på att förlåta sig själv. Om du har tillåtit en person att gång på gång skada dig – exempelvis en partner som varit otrogen upprepade gånger – är det lätt att fastna i självanklagelser.
– Att förlåta en otrogen partner kan hindra dig från att faktiskt läka, säger Dr. Boykin.
Hon menar att istället för att lägga energi på att förlåta någon som inte förtjänar det, bör vi rikta fokus inåt och arbeta på att gå vidare.
– Det är ett arbete värt att göra, i motsats till att försöka förlåta någon som inte aktivt arbetar för att inte såra dig igen, säger hon.
När är förlåtelse rätt väg?
Att inte förlåta innebär dock inte att bära på bitterhet eller ilska. För vissa kan förlåtelse vara en befrielse – men det måste ske på egna villkor och när det känns rätt.
Om en person visar genuin ånger och förändring kan förlåtelse vara en väg till läkning och bättre relationer. Men när någon gång på gång gör samma misstag, kan det istället vara dags att släppa taget helt.
Oavsett vilket val man gör, menar Dr. Boykin att det viktigaste är att prioritera sin egen mentala hälsa – även om det innebär att aldrig ge någon en andra chans.
