Ida Hansson
Från rubbade dygnsrytmer till för mycket skärmtid – flera faktorer kan hålla hjärnan vaken, även när kroppen skriker efter vila.
Just nu läser andra
Vi har alla haft sådana dagar: du kämpar för att hålla ögonen öppna under möten eller ärenden, men så fort du lägger huvudet på kudden är du klarvaken. Det är en frustrerande motsättning – och för många är det ett återkommande problem varje kväll.
Att vara trött men ändå inte kunna somna kan bero på en kombination av biologiska faktorer, vanor och omgivning. Förståelse för varför det händer är första steget mot att åtgärda det.
Din inre klocka kan vara ur balans
Vår sömn- och vakenhetscykel styrs av dygnsrytmen – en naturlig 24-timmarsklocka som påverkas av ljus och mörker. Hormonet melatonin, som hjälper oss att sova, brukar öka framåt kvällen och nå sin topp mellan kl. 02 och 04. Men om kroppens rytm är ur fas – ett tillstånd som kallas fördröjd sömnfas – kan melatoninproduktionen försenas. Resultatet: du är trött hela dagen men pigg på natten.
Detta tillstånd är särskilt vanligt bland tonåringar och unga vuxna, men kan drabba vem som helst, särskilt om sömnvanorna är oregelbundna.
Läs också
Vanor som stör sömnen
Flera vardagliga beteenden kan också sabotera din sömn – trots att du är utmattad:
- Att ta tupplurar för sent eller för länge kan förskjuta din sömnrytm
- Ångest och stress gör att hjärnan är överstimulerad vid läggdags
- Depression kan störa sömncykeln på olika sätt
- Koffein på eftermiddagen eller kvällen kan påverka sömnen mer än du tror
- Blått ljus från mobiler, surfplattor och datorer hämmar melatoninproduktionen
- Covid-19, inklusive långtidscovid, har kopplats till sömnstörningar i ett växande antal fall.
Även kosten kan påverka sömnen. Fettrika måltider eller koffein sent på kvällen kan försena insomningen, medan vissa livsmedel – som mandlar eller fet fisk, som innehåller melatonin – kan främja sömnen.
När trötthet blir en hälsorisk
USA:s smittskyddsmyndighet CDC varnar för att långvarig sömnbrist kan öka risken för allvarliga hälsoproblem som fetma, hjärtsjukdomar, diabetes och depression. Det kan även försämra koncentration, humör och immunförsvar.
