Ett 15-årigt barn dömdes nyligen till böter för att ha utfört en Hitler-hälsning under en historielektion. Samtidigt lades förundersökningen mot politikern Richard Jomshof ner, trots att han återpublicerat bilder med starkt anti-islamska budskap.
Dessa två fall, som fått så olika utgång, väcker frågor om hur lagen om hets mot folkgrupp tillämpas och vad som egentligen ska anses vara ett brott.
En av de bilder som Jomshof delade uttryckte en negativ och generaliserande syn på muslimska migranter, och många tolkade det som ett uttryck för missaktning. Trots detta ansåg åklagaren att Jomshofs avsikt var att skapa debatt om migration, inte att peka ut alla migranter som brottslingar. Denna förklaring ledde till att förundersökningen lades ner, något som många ifrågasätter.
Två fall – två olika utfall
Samtidigt dömdes en 15-årig elev för att ha genomfört en Hitler-hälsning under en lektion, trots att hans agerande kan ses som ett pubertalt och omoget försök att provocera snarare än ett uttryck för hat, skriver Expressen.
Denna dom, menar många, är ett exempel på hur hetslagstiftningen ibland kan slå fel och behandla tonåringar på samma sätt som vuxna, vilket leder till rättsliga processer för handlingar som borde ha hanterats inom skolans ramar.
Lagstiftningen behöver ses över
Sedan lagen om hets mot folkgrupp infördes 1949 har gränserna för vad som anses brottsligt vidgats. Det som tidigare betraktades som "smädelse" ersattes 1970 med begreppet "missaktning", vilket har gjort det svårare att avgöra var gränsen går för vad som kan straffas.
Flera experter menar att begreppet ”missaktning” nu riskerar att tänjas för långt och begränsa möjligheten att föra öppna diskussioner om känsliga ämnen.
Behov av tydligare riktlinjer
Nils Funcke, expert på yttrandefrihet, anser att det är dags för lagstiftaren att se över lagens formuleringar och specificera vad som ska anses vara straffbart. Funcke menar att bestämmelsen om hets mot folkgrupp borde riktas mot hotfulla och direkt hatiska yttranden mot specifika grupper, medan handlingar som en tonårings impulsiva Hitler-hälsning borde hanteras på andra sätt.
Ett alternativ, enligt Funcke, är att lagen ändras så att "ringa fall" av missaktning inte leder till rättsliga åtgärder. Detta skulle ha friat 15-åringen och markerat att rättsväsendet bör fokusera på mer allvarliga brott, medan mindre överträdelser kan hanteras utan straffansvar.
Debatten om hets mot folkgrupp visar att vi står inför en komplex utmaning när det gäller att balansera yttrandefrihet och skydd mot hat.
