Startsida Inrikes ”De kallar mig smutsig hora” – Leahs verklighet under hedersförtrycket.

”De kallar mig smutsig hora” – Leahs verklighet under hedersförtrycket.

Mimmo Wiestål Fischetti Mimmo Wiestål Fischetti 1. mars 2025
”De kallar mig smutsig hora” – Leahs verklighet under hedersförtrycket.
Foto: Shutterstock

Hot, misshandel och rädsla – men också en okuvlig vilja att berätta.

Leah lever i ständig rädsla. Familjemedlemmar har tidigare dömts för hot och misshandel mot henne, och när hon nyligen berättade om sina upplevelser på sociala medier krossades hennes fönster samma kväll.

– Jag kunde inte förstå om det var skott eller stenar, eftersom det var så nära. Jag ville egentligen inte somna den natten, så när jag vaknade hade jag panik, säger hon.

Idag har en manlig familjemedlem kontaktförbud, men Leah fruktar ändå för sitt liv. Som äldsta syskon förväntas hon upprätthålla familjens heder – ett ideal som hon menar är ouppnåeligt och som fyller henne med ständig skräck, skriver SVT Nyheter

– Det känns som att de har gett mig alla varningar nu. Det enda som är kvar är att döda mig, för ingenting av det som de har gjort mot mig hittills har hjälpt för att jag ska bli den tjejen som de vill att jag ska vara.

”De kallar mig smutsig hora”

När Leah som ung tonåring placerades i ett familjehem fick hon uppleva en ny verklighet.

– Jag blev chockad när jag insåg att jag fick ha egna åsikter. Jag fick också klä mig som jag ville och behövde inte städa efter andra. 

Det kändes bra, men också konstigt eftersom jag började förstå att någonting var väldigt fel.

Men när det vid 14 års ålder framkom att hon haft en intim relation, förändrades allt.

– De kallar mig smutsig hora, att ingen man någonsin kommer vilja ha mig, att mitt värde sjunker. Det bara fortsätter.

De familjemedlemmar som tidigare dömts för brott nekar till anklagelser om hot och våld, men Leahs rädsla är ständigt närvarande.

Vill inte längre vara tyst

Trots hoten har Leah bestämt sig för att inte längre tiga. På sociala medier delar hon öppet sin historia i hopp om att lyfta problemet med hedersförtryck.

– Det har gått så lång tid nu, så jag tänker att det kommer fortsätta oavsett vad jag gör. Då kan jag i alla fall försöka uppmärksamma det här och stå upp för kvinnors rättigheter.

Hennes dröm är att utbilda sig till socionom och hjälpa barn i utsatta situationer. Men just nu ser hon ingen väg ut.

– Om jag var fri från den här situationen hade jag velat plugga. Det är min dröm, men jag ser faktiskt inte någon framtid längre.

Tyckte du artikeln var intressant? Dela den här Dela artikeln: