Fallet blottlägger brister i Sveriges rekryteringssystem och visar på behovet av förändring.
Falska intyg och förtroende
När Helsingborgs socialförvaltning anställde en tidigare president för mc-gänget Outlaws som socialsekreterare, väckte det stor uppståndelse, skriver Expressen.
Mannen saknade socionomutbildning och hade ett omfattande brottsregister, men genom att förfalska intyg och använda falska referenser fick han tjänsten.
Efter fem månader upptäcktes bluffen, och det framkom att han olovligen gjort sökningar i system som han inte hade behörighet till.
Ett samhälle byggt på tillit
Det svenska samhället bygger på en hög grad av tillit, där arbetsgivare sällan ifrågasätter diplom eller referenser. Men detta förtroende är inte utan risker.
Fallet i Helsingborg påminner om farorna när kriminella lyckas infiltrera myndigheter genom att utnyttja just denna tillit.
Lasse Wierup beskriver i boken Maffiapakten hur olika yrkesgrupper underlättar för organiserad brottslighet – och här ser vi hur även socialförvaltningar kan vara sårbara.
Lagar och system på efterkälken
Politiken har inte bara undgått att täppa till dessa säkerhetsluckor – i vissa fall har den rentav gjort situationen värre. Sedan 2017 kan personer byta namn obegränsat, vilket gör det lättare för kriminella att dölja sin bakgrund.
Även möjligheten till könsbyte och därmed ett nytt personnummer har lyfts fram som en potentiell risk för att undvika bakgrundskontroller.
För Helsingborg och andra kommuner som vill stärka sina säkerhetsrutiner, hotas dessa möjligheter ytterligare av en kommande utredning som kan begränsa tillgången till rättsdatabaser.
Om sådana tjänster begränsas, riskerar det att bli ännu svårare att granska kandidater ordentligt.
Sverige behöver inte överge sin tillit, men den måste anpassas till en mer komplex verklighet. Med tydliga riktlinjer och uppdaterade lagar kan vi skydda samhällets förtroende från att utnyttjas.
