I en tid där digitala betalningsmetoder dominerar vill en ny utredning framtidssäkra svenskarnas möjlighet att betala med kontanter, skriver Dagligvarunytt.
Förslaget innebär att medelstora och större livsmedelsbutiker samt apotek med tillståndspliktig försäljning ska omfattas av en kontantplikt.
Även avgifter till myndigheter, som körkort och tandläkarbesök, ska kunna betalas med sedlar och mynt.
Kontanter i kris och vardag
Bakgrunden till förslaget är att samhällets digitalisering gått så snabbt att vissa grupper halkat efter. Kontanter kan också vara avgörande vid kris eller krig, menar utredaren Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.
– Förslagen kommer att framtidssäkra möjligheten att betala med kontanter för livsnödvändiga varor som mat och medicin, säger han.
Ingen kontantplikt på bensinstationer
Trots behovet av kontanter vid kris föreslår utredningen inget krav på bensinmackar, eftersom många är obemannade och svåra att inkludera i en hållbar lagstiftning.
Handels oro för ökade risker
Svensk Handel välkomnar förslaget att handeln tar större samhällsansvar, men uttrycker oro för de ökade riskerna med kontanthantering.
– Kontanthantering medför högre risker och kostnader, och dagens kontanthanteringskedja är bräcklig, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på Svensk Handel.
Han menar att om staten ställer krav på kontanter, måste staten också vara med och finansiera kostnaderna för hanteringen.
För en mer inkluderande ekonomi
Förslaget syftar inte bara till att stärka beredskapen utan även för att göra ekonomin mer inkluderande. Kontanter är viktiga för de som har svårt att använda digitala betalningar, exempelvis äldre eller personer med funktionsnedsättningar.
– Det handlar om att säkerställa att alla kan betala för livsnödvändiga varor, oavsett digitala förutsättningar, säger Dioukarev.
Nästa steg
Utredningen går nu vidare till politisk behandling, och om förslaget blir verklighet kan det innebära att kontanter åter får en större roll i svensk vardag – och att samhället blir bättre rustat för kriser i framtiden.
Frågan är hur handeln och staten tillsammans ska lösa de praktiska och ekonomiska utmaningarna som kommer med en sådan förändring.
