Kostnaderna för sjukskrivningar når rekordnivåer
Sjukskrivningarna i Sverige har skjutit i höjden och kostade landet 92 miljarder kronor under 2023. Det är en ökning med hela 14 miljarder kronor jämfört med året innan, enligt en rapport från Skandia. Samtidigt står psykisk ohälsa nu för nästan hälften av alla sjukskrivningar.
Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) beskriver utvecklingen som ”bekymmersam” och konstaterar att sjukfallen både har blivit fler och längre, skriver Tidningen Näringslivet.
– Sjukskrivningarna för psykisk ohälsa är en trend som vi följer noggrant, säger hon.
Kvinnor drabbas hårdast av stress
Enligt Försäkringskassan är kvinnor särskilt drabbade av stressrelaterade diagnoser. Fyra av fem sjukskrivna på grund av stress är kvinnor, och risken är högst bland kvinnor i åldrarna 30–40 år.
Anna Tenje pekar på en kombination av arbetsmiljö och oavlönat hemarbete som möjliga orsaker till att kvinnor löper större risk att bli sjukskrivna.
– Stressrelaterade diagnoser är vanligast i kvinnodominerade yrken, som vård, skola och omsorg, oftast inom offentlig sektor. Samtidigt finns det en privat hemmasituation som kan bidra, säger Tenje.
Men enligt Försäkringskassan är kvinnor dubbelt så utsatta som män för stressrelaterad ohälsa, oavsett yrke. Detta stärker teorin att arbetsmiljön inte är den enda förklaringen.
Jämställdheten ökar – men sjukskrivningarna minskar inte
Statistik från SCB visar att obetalt hemarbete har blivit mer jämställt över tid. Kvinnor står idag för 55 procent av hemarbetet, jämfört med 62 procent 1990. Trots detta har sjukskrivningarna bland kvinnor fortsatt öka, vilket ifrågasätter sambandet mellan jämställdhet i hemmet och sjukskrivningar.
Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, menar att det är svårt att se arbetsmiljön som den huvudsakliga orsaken bakom de kraftiga ökningar av sjukskrivningstalen.
– Arbetsmiljön har stadigt blivit bättre över tid. Det är därför svårt att förstå hur den plötsligt skulle orsaka så stora förändringar i sjukfrånvaron, säger hon.
Längre sjukskrivningar efter regeländringar
Ett annat problem är att sjukskrivningarna tenderar att bli allt längre. Regeländringar i sjukförsäkringen 2021 gjorde det lättare att beviljas sjukpenning efter dag 180, vilket har lett till att fler personer blir kvar i sjukskrivning under längre tid.
En granskning från Riksrevisionen visar att Försäkringskassan i två av tre fall gör undantag från rehabiliteringskedjan och inte bedömer den sjukskrivnes arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden.
– Det som var tänkt som undantag har blivit en regel, och det behöver vi återgå till, säger Anna Tenje.
Vägen tillbaka: Arbete som en del av rehabiliteringen
Enligt Anna Tenje är det viktigt att sjukskrivna har en fot kvar i arbetslivet under sjukskrivningsperioden.
– Arbetsplatsen kan vara helande. Där det finns arbetsförmåga måste vi skapa möjligheter, så att vi inte gömmer och glömmer människor, säger hon.
Regeringen har därför lagt fram flera åtgärder för att underlätta återgången i arbete. Bland annat föreslås att sjukskrivna ska kunna arbetspröva utan att förlora sjukpenningen och att arbetsgivare ska få bättre stöd för arbetsplatsinriktad rehabilitering.
– Vi måste ge stöd och hjälp för att få människor tillbaka i arbete. Annars riskerar vi att en hel generation fastnar i ett livslångt utanförskap, varnar Tenje.
Stressen i samhället bidrar
Anna Tenje ser också en generell ökning av psykisk press i samhället som en bidragande faktor.
– Det finns en stress att leva upp till förväntningar, att visa upp den perfekta bilden på sociala medier, samtidigt som man ska lyckas i jobbet och vara en närvarande förälder. Det är många faktorer som spelar in, säger hon.
En komplex utmaning utan enkla svar
Trots att regeringen gör insatser för att vända utvecklingen med ökande sjukskrivningar, erkänner Anna Tenje att de saknar tillräcklig kunskap om orsakerna bakom.
– Vi har inte alla svar, och vi behöver arbeta mer för att förstå de här frågorna och hitta effektiva lösningar. Det här är ett komplext problem, men vi måste göra allt för att vända trenden, säger hon.
Regeringens mål är att med nya åtgärder korta sjukskrivningarna, minska de psykiska diagnoserna och hjälpa fler tillbaka till arbetslivet. Men frågan om varför kvinnor drabbas hårdare av stress och psykisk ohälsa än män kvarstår – och svaret verkar ännu vara långt borta.
