Sverige har idag ett luftvärn som endast kan skydda ungefär fem procent av landets yta, en yta som motsvarar något mindre än Västernorrlands län.
Planer på att utöka landets luftvärn finns, men dessa resurser är främst avsedda att skydda militära styrkor, enligt Jörgen Berglund (M), ordförande i försvarsberedningen.
"Det finns inte tillräckligt med resurser för att täcka hela landet," förklarar han.
Kriget i Ukraina har tydligt visat betydelsen av ett starkt luftvärn. Forskningschefen och författaren Oscar Jonsson menar att luftvärnet är avgörande för Ukrainas motståndskraft.
Trots att Ukraina hade ett av de mest luftvärnstäta länderna i Europa innan konflikten, kämpar de fortfarande för att skydda sitt territorium. I jämförelse står Sverige, liksom många andra Natoländer, inför en helt annan verklighet med betydligt mer begränsade resurser.
Enligt en expertutvärdering kan dagens svenska luftvärn endast skydda fem procent av landets yta. Detta har lett till en debatt om behovet av att köpa in mer luftvärn, skriver SVT.
Miljöpartiet, genom riksdagsledamoten Emma Berginger, anser att Sverige borde satsa på mer luftvärn för att skydda civilbefolkningen och kritisk infrastruktur.
"I dagsläget har vårt luftvärn inte kapaciteten att skydda den civila befolkningen som det skulle behöva göra," säger hon.
Men majoriteten av de politiska partierna är inte överens. Jörgen Berglund, som leder försvarsberedningen, betonar att det inte bara handlar om att köpa fler luftvärnssystem.
"Vi behöver också underhåll och personal för att sköta systemen, och det är resurser som saknas just nu," förklarar han.
Den 1 december kommer riksdagen att fatta ett nytt försvarsbeslut, vilket kommer att avgöra Sveriges försvarsinriktning de kommande fem åren. Det återstår att se om försvaret kommer att prioritera utökat skydd för civilbefolkningen eller om fokus fortsätter att ligga på det militära försvaret.
