Uttalandet, som gjordes i en intervju med BBC, understryker Europas beslutsamhet att stå bakom Ukraina – även om det innebär användning av långdistansmissiler mot mål i Ryssland.
Ukrainas självförsvar prioriteras
Barrot betonade att Frankrike är redo att stödja Ukraina i "självförsvarets logik" och öppnade för möjligheten att ukrainska styrkor kan använda franska missiler mot ryska mål.
Han undvek dock att bekräfta om dessa vapen redan använts.
– Principen är tydlig, och våra budskap till president Zelenskyj har mottagits väl, sade Barrot.
President Macron signalerade tidigare i år att franska missiler kan användas på detta sätt, men Barrots uttalande är särskilt viktigt i ljuset av att USA:s och Storbritanniens långdistansmissiler nyligen användes för första gången på ryskt territorium.
Öppet för Natomedlemskap
I intervjun antydde Barrot också att Ukraina kan närma sig ett medlemskap i Nato, en fråga som president Zelenskyj länge drivit.
– Vi är öppna för att diskutera en inbjudan och arbetar tillsammans med våra allierade för att föra Ukraina närmare våra positioner, sade han.
Stärkta försvarsbudgetar
Barrot underströk vikten av att västländer ökar sina försvarsutgifter för att kunna möta de nya säkerhetsutmaningarna.
– Vi kommer behöva spendera mer om vi vill göra mer, konstaterade han.
I Storbritannien har militära källor betonat att fortsatt stöd till Ukraina är avgörande.
Bland förslagen finns ökade investeringar i drönare och beslag av ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas kamp.
Samtidigt visar brittisk underrättelseinformation att ukrainska drönarattacker under september förstörde betydande mängder ryska och nordkoreanska vapenlager.
Ökad oro för eskalation
Barrots kommentarer kommer i en tid av ökad spänning. Ryssland har påstått sig använda en ny typ av missil, och president Putin har öppnat för möjligheten av ett globalt krig.
Situationen ses som en avgörande punkt inför vintern, både för Ukraina och dess västliga allierade.
Medan västvärlden diskuterar ökade militära och ekonomiska insatser, kvarstår frågan: Hur långt är Ukraina och dess allierade villiga att gå för att möta hotet från Ryssland?
