Baltikum tar ett historiskt steg bort från sitt sovjetiska arv genom att kapa de sista el-förbindelserna med Ryssland. Samtidigt pekas Suwalkikorridoren ut som den plats där en väpnad konflikt mellan Nato och Ryssland skulle kunna börja.
Baltikum bryter med rysk el
Estland, Lettland och Litauen har redan sagt nej till rysk gas, och nu bryter de även de sista elnätskopplingarna till Ryssland. Istället ansluter sig länderna till det västeuropeiska elnätet, vilket markerar slutet på en era av energimässigt beroende.
– Hjärtat i vårt energisystem kommer att slå i samma rytm som det västeuropeiska systemet, säger Litauens energiminister Zygimantas Vaiciunas till nyhetssajten Delfi.
Denna åtgärd ses som ett strategiskt drag för att minska Rysslands inflytande i regionen.
Sista länken till Sovjetunionen klipps
Att Baltikum nu tar steget bort från det ryska energinätet har stor politisk betydelse, menar Rysslandskännaren Malcolm Dixelius, rapporterar TV4 Nyhererna.
– Det är oerhört viktigt. Det här är den sista resten av sovjetsystemet och den sista tvångsförbindelsen man har haft med det forna Ryssland. Nu har man en frihet att göra som man vill, säger han.
Baltikums kopplingar till det ryska elnätet har sina rötter i Sovjetunionen, då alla delrepubliker var anslutna till ett gemensamt system. Litauen har fram till nu varit kopplat via Belarus, medan Estland och Lettland har haft direkta förbindelser med Ryssland.
Suwalkikorridoren – Europas farligaste plats?
Utöver energisamarbetet finns en annan faktor som gör Baltikum strategiskt avgörande: Suwalkikorridoren. Detta smala landområde mellan Polen och Litauen separerar den ryska exklaven Kaliningrad från Belarus och beskrivs som en av de mest sårbara punkterna i Europa.
Malcolm Dixelius ser en tydlig risk för eskalering i detta område.
– Det är där tredje världskriget börjar, om det börjar. Ryssland kommer att sätta in vilka krafter som helst för att hålla samman förbindelsen mellan moderlandet och Kaliningrad, säger han.
Liknande strategiska överväganden fanns vid Andra världskrigets utbrott, då Tyskland invaderade Polen 1939. Nato betraktar området som en av de potentiellt farligaste konfliktytorna i Europa.
Estland – en exponerad frontlinje
Av de tre baltiska staterna är Estland det mest utsatta, med en lång gräns mot Ryssland och en befolkning på drygt en miljon invånare.
– Det är därför de baltiska länderna är så strategiskt viktiga, säger Dixelius.
Med energioberoendet från Ryssland blir Baltikum en allt tydligare del av den västliga alliansen, men samtidigt en brännpunkt i det geopolitiska maktspelet i Europa. Framtiden får utvisa om Suwalkikorridoren förblir en strategisk ödesfråga eller en verklig konfliktzon.
