Lettlands försvarsminister, Andris Sprūds, har meddelat att en utredning har inletts för att granska hur NBS (Nationella Försvarsstyrkorna) reagerade på att en rysk drönare korsade landets luftrum och kraschade i Rēzeknes.
Utredningen kommer att undersöka om alla säkerhetsprocedurer följs korrekt och om det finns alternativa åtgärder att vidta.
Drönaren, av modellen "Shahed" som tros ha varit ryskproducerad, upptäcktes i lettiskt luftrum redan natten till den 7 september. Trots att NBS följde standardprocedurer valde de att inte skjuta ner drönaren omedelbart.
Enligt Sprūds är drönaridentifiering inte alltid enkla, särskilt när det gäller små objekt som flyger nära marken, rapporterar SLM.
Reaktionen på marken
Drönaren, som var utrustad med sprängämnen och flög över befolkade områden, har väckt frågor om varför den inte stoppades omedelbart.
Sprūds betonade att NBS agerade enligt de regler som gäller för sådana situationer och att han har fullt förtroende för de åtgärder som vidtogs. Samtidigt medger han att det är viktigt att nu utvärdera om något kunde ha gjorts annorlunda.
En särskild krishanteringsgrupp sammankallades direkt efter att drönaren upptäckts, och prioriteringen var att neutralisera sprängämnena i drönaren, något som genomfördes under lördagskvällen.
Kritik av kommunikationen
Sprūds har också försvarat Aizsardzības ministrija (försvarsdepartementet) efter att kritik riktats mot hur allmänheten informerades om händelsen. Information om drönarens intrång och nedskjutning delgavs först på söndagen, dagen efter incidenten, med detaljer som presenterades under en presskonferens på måndagen.
Starkare luftförsvar
Sprūds påpekade att drönarincidenten visar på behovet av att förstärka Lettlands luftförsvar och införa gemensamma system för luftpatrullering i regionen. Han betonade att liknande händelser har inträffat i andra länder som Polen och Rumänien, och att det är ett gemensamt säkerhetsproblem.
Trots förnekanden från den ryska ambassaden i Lettland om att drönaren skulle vara rysk, står Lettlands regering fast vid att drönaren var av ryskt ursprung och troligen var på väg mot Ukraina, men korsade in i lettiskt luftrum via Belarus.
Utredningen förväntas ge klarhet i om NBS hanterade situationen korrekt och om det fanns alternativa metoder för att hantera hotet.
