Mimmo Wiestål Fischetti
För första gången leds svensk stridsflygsinsats från en Nato-bas – och våld kan användas om det behövs.
Just nu läser andra
För allra första gången i historien står svenska stridsflygplan redo att försvara Nato från en militärbas utanför Sverige.
Gripen-plan från Luleå har nu tagit plats i polska Malbork – och uppdraget är tydligt: skydda västvärlden från ryska hot i luften.
Sverige är numera fullvärdig medlem i Nato och det märks. Tisdagen markerade en milstolpe då det svenska flygvapnet för första gången formellt sattes under Nato-befäl i ett annat land. Ceremonin, som ägde rum i Polen, blev en symbol för det nya försvarsläget i Europa.
Gripen övervakar ryska flyg och stödet till Ukraina
Gripen-planen ingår nu i Natos så kallade “Enhanced Air Policing”, där målet är att skydda alliansens luftrum från kränkningar. Flygen kommer att patrullera över Östersjöområdet och ha särskild koll på rysk flygverksamhet, skriver SVT Nyheter.
Men uppdraget omfattar mer än så. Under sommaren utökas insatsen till att även skydda de logistiska noder där västvärldens vapen till Ukraina lastas om. Framför allt kring staden Rzeszów i södra Polen – en central punkt för stödleveranserna.
Läs också
– Uppgifterna kommer inte vara ofarliga, men jag är helt säker på att vår personal kommer lösa dem väl, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Hybridattacker och drönare ett reellt hot
Enligt Försvarsmakten är hotbilden komplex. Det handlar inte bara om fientliga flyg utan även om så kallade hybridattacker – till exempel drönare eller robotar som kan avfyras från ryskt territorium.
– Vi har en konflikt precis på andra sidan Natos gränser. Det kan handla om drönare som passerar gränsen – avsiktligt eller av misstag. Därför måste vi vara beredda att hantera alla typer av hot, säger flygvapenchefen Jonas Wikman.
Beskedet: Sverige kan använda våld i Natos namn
Om ett hot eller en kränkning sker i Natos luftrum är det inte längre svenska regler som gäller. Då träder Natos insatsregler in, och beslut fattas av en insatschef på flygbasen i tyska Uedem.
– Det finns en tydlig trappa för hur vi agerar vid hot. Vi har alla möjligheter att möta dem, säger Jonas Wikman.
Frågan om när vapenmakt kan användas är tydlig.
– Om det krävs för att skydda Natos territorium, så kommer vi använda våld. Det är vårt uppdrag, säger Wikman.
En kraftfull signal till Moskva
Sveriges deltagande ses som en tydlig markering mot Ryssland.
– Det här visar att vi står enade. Vi kommer inte stå handfallna. Vi står upp för våra rättigheter och vår säkerhet, sa Storbritanniens vice försvarsminister Lord Coaker under ceremonin.
Även försvarsminister Pål Jonson ser insatsen som ett avskräckande budskap:
– Det här skickar viktiga signaler om Natos förmåga att försvara sig och motverka ryska aggressioner.
