Utan USA:s stöd – kan Europa hålla Ukraina vid liv?

Donald Trumps attacker mot Ukraina tvingar europeiska länder att förbereda sig på ett scenario som tidigare var otänkbart: att USA helt slutar skicka vapen till Kyiv. 

Trots att en sådan förändring skulle vara ett hårt slag för Ukrainas försvar, menar både president Volodymyr Zelenskyj och militära experter att Ukraina kan fortsätta strida – med hjälp av sina europeiska allierade.

Ökat europeiskt stöd – men räcker det?

Den senaste tiden har Europas regeringar försökt demonstrera sitt stöd för Ukraina, både diplomatiskt och militärt. Fler än ett dussin ledare samlades i Kyiv i början av veckan, och EU arbetar på ett nytt militärt stödpaket värt minst 20 miljarder euro.

Dmytro Kuleba, Ukrainas tidigare utrikesminister, varnar dock för att USA:s vapenleveranser är avgörande. Enligt honom har Ukraina sex månader på sig innan bristen på amerikanska vapen verkligen börjar påverka frontlinjen, skriver Politico. 

Samtidigt har Trump, under sin första månad som USA:s president, ifrågasatt USA:s stöd till Ukraina och drivit egna fredsförhandlingar med Ryssland – utan att först konsultera sina allierade. 

Han har dessutom kallat Zelenskyj för en ”diktator” och hävdat att Ukraina lurade USA på miljardbelopp. Den amerikanska linjeförändringen har inte gått obemärkt förbi i Europa.

I Tyskland har Friedrich Merz, som snart tillträder som förbundskansler, deklarerat att han vill se en total europeisk försvarsoberoende från USA.

Ukraina står emot – men med stora uppoffringar

Ukraina har Europas största armé utanför Ryssland, med nästan en miljon soldater under vapen. Trots detta är landet kraftigt numerärt underlägset sin motståndare. 

Vladimir Putin planerar att utöka den ryska armén till 1,5 miljoner soldater och har dessutom fått stöd av Nordkorea, som skickat trupper till striderna i Kursk-regionen.

Sedan invasionen startade har Ukraina förlorat 46 000 soldater och fått nästan 400 000 skadade, enligt Zelenskyj. Samtidigt har Ryssland lidit enorma förluster – uppskattningar pekar på mellan 600 000 och 750 000 döda eller sårade ryska soldater.

Trots att Ryssland har en betydligt större krigsmakt har Ukraina lyckats hålla emot, till stor del tack vare europeiska och amerikanska vapenleveranser. Rysk militär lider dagligen över 1 000 förluster i sin långsamma offensiv längs fronten. Samtidigt får Moskva stöd av Iran och Nordkorea, som försett den ryska armén med drönare, raketer och miljontals artillerigranater.

Europas möjligheter att ersätta USA

Utan utländskt stöd hade Ukraina redan fallit. För 2025 planerar Kyiv att spendera 50 miljarder euro på försvar, motsvarande 26 procent av landets BNP. 

Jämförelsevis har USA bidragit med 64 miljarder euro i militärt stöd sedan 2022, medan Europa – inklusive Storbritannien och Norge – bidragit med nästan lika mycket, 62 miljarder euro.

Den europeiska militära hjälpen har varit avgörande, men USA:s bidrag har gett Ukraina tillgång till vissa av de mest avancerade vapensystemen. Exempelvis har USA skickat ATACMS-missiler, HIMARS-raketsystem och Abrams-stridsvagnar. 

Europa har å sin sida bidragit med SCALP/Storm Shadow-kryssningsrobotar, Leopard-stridsvagnar och fransk-italienska luftvärnssystem.

Europa har även levererat över en miljon artillerigranater till Ukraina det senaste året, med målet att leverera ytterligare 1,5 miljoner under 2025. Men att ersätta USA helt är en stor utmaning. 

Den litauiske utrikesministern Kęstutis Budrys varnar för att det finns vissa vapensystem, särskilt luftvärn och långdistansvapen, som Europa ännu inte kan ersätta.

– Det kommer ta tid, och vi arbetar på det. Det finns inga direkta ersättare eller snabba lösningar, men vi kan hjälpa Ukraina att producera mer själva, säger Budrys.

Har Europa sex månader på sig?

Frågan är inte bara ekonomisk utan även politisk. Enligt försvarsexperten Francois Heisbourg skulle Europa budgetmässigt kunna ersätta USA:s stöd. Problemet är den politiska viljan.

Samtidigt sitter Europa på enorma resurser – bland annat de 183 miljarder euro i ryska tillgångar som frysts av Euroclear, ett belgiskt clearinginstitut. Men att använda dessa medel till att finansiera Ukrainas försvar är fortfarande en kontroversiell fråga.

Zelenskyj betonar att den inhemska vapenproduktionen har ökat kraftigt, men att den fortfarande bara står för 30 procent av Ukrainas behov. 

Europa försöker stödja detta genom att samarbeta med den ukrainska försvarsindustrin, men att bygga upp en självförsörjande militärproduktion tar tid.

Ukraina kommer att fortsätta kämpa – med eller utan USA

Trots osäkerheten om USA:s framtida stöd insisterar Ukraina på att de kommer att fortsätta slåss. Enligt den brittiske försvarsanalytikern Nick Reynolds vid Royal United Services Institute håller Ukraina fortfarande fronten med egna förband och producerar en stor del av sin ammunition själva.

Zelenskyj är också tydlig med att Ukraina inte ger upp, oavsett vad Trump gör.

– Alla förstår att vi är mycket starkare idag än vi var i början av invasionen, säger han.

Men bakom de starka orden ligger en desperat verklighet. Ukraina behöver USA:s stöd – och Zelenskyj är inte rädd för att säga det rakt ut.

– För vårt folk, för livet i Ukraina, är det avgörande att det amerikanska stödet fortsätter, sa han i en direkt appell till Trump under måndagens möte i Kyiv.

Frågan är nu: kommer Europa att kunna fylla tomrummet om Trump väljer att dra undan USA:s stöd?