Vissa ser det som en självklarhet, medan andra menar att det borde vara helt valfritt. Vi reder ut vad som gäller och hör vad restaurangpersonalen själva tycker om dricksen.
Dricksens historia – en tradition med rötter i alkoholkulturen
Dricks är ingen ny företeelse. Enligt vett- och etikettexperten Sofia Larsson, knuten till Svenska Dagbladet, har traditionen rötter i en tid då serveringspersonal fick en extra slant för att köpa sig en egen dryck, skriver Aftonbladets matsajt Godare.
– Från början var det en dryckespeng till den som serverade alkoholen. I dag ser det olika ut beroende på land, säger hon.
I Sverige är dricks ingen självklarhet. Här förväntas servicepersonal ha en lön som går att leva på, medan det i länder som USA anses som ett grovt etikettbrott att inte lämna dricks.
Förinställda dricksbelopp – en form av påverkan
Många restauranger har numera kortterminaler med förinställda dricksbelopp, ofta 10, 15 eller 20 procent av notan. Tanken är att göra det enklare för gästen, men frågan är om det är till fördel för kunden eller restaurangen?
– Det är en tydlig form av nudging, där man styr människors val utan att tvinga dem, säger Larsson.
Hon menar att man kan ignorera de förinställda alternativen och istället gå på magkänslan. En tumregel, om man vill ge dricks, är att runda upp notan till närmaste jämna hundratal eller ge cirka tio procent.
Foto: Shutterstock
När bör man inte dricksa?
Att inte lämna dricks kan uppfattas som en markering, men Larsson menar att det ska vara upp till gästen.
– Är man inte nöjd med servicen eller maten tycker jag att man kan låta bli. Men det behöver inte göras till en stor sak, säger hon.
Så ser restaurangpersonalen på dricksen
För gästerna är dricks ett val. För de anställda kan det vara en viktig inkomstkälla. Vi hör två röster från branschen:
Emma, 25: "Som mest har jag fått 32 000 i dricks på en månad"
Emma har jobbat som servitris i tre år och hennes månadslön varierar mellan 16 000 och 30 000 kronor efter skatt, beroende på säsong och arbetsplats.
– Dricksen påverkar ekonomin mycket. En dålig månad får jag in runt 10 000 kronor i dricks, en riktigt bra månad kan det bli 30 000 – före skatt, berättar hon.
Hennes största dricksutbetalning? 32 000 kronor efter 210 timmars arbete på en månad.
Men för Emma handlar det inte bara om pengar.
– Det är en bekräftelse på att vi gjort ett bra jobb. Jag tror många inte inser hur mycket det betyder för oss.
Hon förstår att alla inte kan eller vill ge dricks men tycker det är märkligt när gäster ger beröm – men ingen dricks.
– Dricks är inget krav, men det gör stor skillnad.
Adam, 30: "Yngre gäster dricksar sällan"
Adam har jobbat extra som entrévärd och bartender. För honom var dricksen en mer sporadisk inkomstkälla.
– Jag fick ut cirka 4 000 kronor efter skatt per månad. På nattklubbar är dricks ovanligt, men vid evenemang som julbord dricksar folk mer, säger han.
Hans erfarenhet är att äldre gäster dricksar oftare.
– De flesta som lämnar dricks är över 40. Yngre gör det sällan.
Hans högsta enskilda dricks? 500 kronor.
Adam tycker inte att dricks är nödvändigt på nattklubbar men anser att det borde vara en självklarhet på restauranger om servicen varit bra.
– Jag dricksar alltid när jag är nöjd, hur mycket beror på upplevelsen och om dricksen redan är inbakad i notan.
Foto: Shutterstock
Så dricksar svenskarna – statistik
En undersökning från Sifo, genomförd av Verian på uppdrag av Icabanken, visar hur svenskarna ser på dricks:
79 % dricksar någon gång vid restaurangbesök.
12 % säger att de alltid lämnar dricks.
19 % dricksar aldrig.
Bland de som ger dricks uppger de flesta sina skäl:
67 % gör det för att de är nöjda med servicen.
41 % för att de är nöjda med mat och dryck.
34 % för att de upplever att det förväntas av dem.
12 % för att de inte vill verka snåla.
7 % av rädsla för dålig stämning.
Dricks – en frivillig skyldighet?
Att dricksa är inte obligatoriskt i Sverige, men det kan påverka både servicepersonalen och upplevelsen av ett restaurangbesök. Frågan är: ska man ge dricks av artighet, av förväntan – eller bara när servicen faktiskt förtjänar det?
KÄLLA: Sifo-undersökning, utförd av Verian (f.d Kantar Public) för Icabanken.
