Fenomenet att dela barns liv på sociala medier kan få rättsliga följder.
Just nu läser andra
En mamma dömdes nyligen för ofredande efter att ha knäckt ett ägg mot sin dotters panna i en livesänd video – en händelse som enligt domstolen förvärrades av att den sändes ut till en publik.
– Där väger man faktiskt in i bedömningen att det livesändes och att integritetskränkningen för barnet blev så mycket större av att andra också kunde bevittna det, säger advokaten Ängla Pändel i Morgonstudion på SVT.
I ett annat fall dömdes en pappa för olaga integritetsintrång efter att ha publicerat en video där hans son tvångsomhändertogs. Rättsfallen visar hur delning av barns utsatta situationer på sociala medier kan få juridiska konsekvenser.
– Till exempel är nakna, sjuka, eller har ett raseriutbrott eller liknande. Helt enkelt när barnet befinner sig i ett integritetskänsligt läge och inte bör förvänta sig att det här också sprids på sociala medier, säger Pändel.
Läs också
Fenomenet kallas ”sharenting” och innebär att personer med bestämmande inflytande över ett barn delar innehåll om barnet på sociala medier. Ängla Pändel förklarar att det i praktiken ofta handlar om vanliga föräldrar som lägger ut bilder eller annat material om sina barn.
Netflix-dokumentären Bad Influence har bidragit till att rikta nytt fokus på problematiken kring barnexponering online. I Sverige finns ännu ingen särskild lagstiftning för detta, även om befintliga regler om förtal och olaga integritetsintrång kan användas i vissa fall.
Ängla Pändel säger i intervjun att hon anser att det finns ett stort behov av arbete inom arbetsmiljölagstiftningen för att möta de nya utmaningar som den här typen av situationer innebär.
Hon konstaterar också att även om de flesta föräldrar vill sina barn väl, kan delning av känsligt material ändå innebära stora risker för barnens integritet.