Ida Hansson
Läkemedelsbristen på Europas apotek har nått en kritisk nivå och visar inga tecken på förbättring. En ny rapport från PGEU avslöjar att Sverige drabbats av fler allvarliga bristsituationer än tidigare, vilket skapar stora påfrestningar för både patienter och farmaceuter.
Just nu läser andra
Läkemedelsförsörjningen i Europa har varit ansträngd det senaste året, och en ny rapport baserad på data från 33 medlemsländer bekräftar att problemen kvarstår. Hela 61 procent av länderna rapporterar att situationen är oförändrad, medan fem länder upplever en försämring och endast sex ser en förbättring.
Sverige har inte sett någon större förändring i antalet restnoterade läkemedel, men däremot har de allvarliga bristsituationerna blivit fler.
Framför allt är det hjärt-kärlmediciner (63 %), antibiotika (59 %) och läkemedel för nervsystemet (56 %) som är särskilt utsatta.
För apoteken innebär bristen att farmaceuterna tvingas lägga allt mer tid på att söka efter tillgängliga läkemedel, tid som annars skulle användas för rådgivning till patienter.
Läs också
Under 2024 spenderade apoteken i genomsnitt 11 timmar i veckan på att hantera restsituationer – en timme mer än föregående år och hela fyra timmar mer än för fem år sedan.
”Det är skrämmande att det fortsätter råda en så stor brist på viktiga läkemedel i Sverige och resten av Europa. Vi behöver fler verktyg och ökade befogenheter för att i större utsträckning få byta till tillgängligt läkemedel utan att kontakta förskrivare. Men apoteken kan inte lösa grundproblemet, det måste läkemedelsföretagen och ansvariga myndigheter både i Sverige och på europeisk nivå göra,” säger Johan Wallér, vd på Sveriges Apoteksförening och medlem i PGEU, i ett pressmeddelande.
Samtidigt varnar han för att apoteken står inför ett ohållbart status quo där bristen varken förbättras eller försämras, men där patienter och farmaceuter dagligen får kämpa för att hitta lösningar.
”Vi har nått en oacceptabel situation där bristen på läkemedel blivit vardag. Bakom varje restsituation finns en orolig patient och en farmaceut som försöker lösa problemet. Vi behöver politiska beslut som stärker läkemedelsförsörjningen och gör det möjligt för apoteken att fullt ut använda sin kompetens,” säger Wallér.
