Sverige står inför kraftigt ökade försvarsutgifter, där utgifterna kan stiga med hela 65 miljarder kronor per år. Nato förväntas besluta att medlemsländerna ska höja sina försvarsutgifter till 3,5 procent av BNP, jämfört med dagens svenska nivå på 2,4 procent.
Men hur denna finansiering ska ske splittrar partierna.
Lån eller skattehöjningar? Regeringen tvekar
Regeringen har inte uteslutit att låna pengar för att finansiera satsningen. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar dock att lån endast kan vara en tillfällig lösning.
"Jag tycker inte att man ska utesluta det. Men det måste vara tillfälligt, annars har vi en skulduppbyggnad på sikt som vi inte klarar," sa hon i SVT:s Agenda.
Samtidigt driver Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet på för skattehöjningar. S och MP vill införa en beredskapsskatt, medan Vänsterpartiet föreslår en försvarsskatt riktad mot kapital och högre inkomster, enligt Expressen.
Centerpartiet föreslår höjd snusskatt och nedskärningar
Centerpartiet avvisar både lån och generella skattehöjningar. Istället föreslår partiets ekonomiskpolitiska talesperson Martin Ådahl att höja skatten på snus – en skattesänkning som Tidöpartierna nyligen genomförde.
Dessutom föreslår C att återvandringsbidraget på 350 000 kronor per person ska slopas, samt att a-kassan kan minskas för att frigöra pengar till försvaret.
Splittringen fortsätter
Medan regeringen, oppositionen och experter har skilda uppfattningar om hur försvarsbudgeten ska stärkas, närmar sig beslutet.
Nato kan fatta sitt beslut redan i sommar – och frågan är om partierna hinner enas om en lösning innan dess.
