Idag inleds rättegången mot två flickor som misstänks för det brutala mordet på 16-åriga Emilia i Landskrona. Fallet har väckt stor uppmärksamhet, inte minst på grund av de misstänktas unga ålder, skriver SVT Nyheter.
Åklagaren beskriver brottet som synnerligen grovt, med planerat och livsfarligt våld som pågått under en längre tid.
Bevistalan mot 13-åringen
Eftersom 13-åringen är under den straffmyndiga åldern på 15 år, kan hon inte dömas till något straff. Istället prövas hennes skuld genom en så kallad bevistalan.
Detta är en juridisk process där domstolen fastställer om personen har begått brottet utan att utdöma någon påföljd. Flickan nekar till mordanklagelserna, liksom den 15-åriga medmisstänkta.
Kraftig ökning av bevistalan
Sedan lagen ändrades i juli 2023 har antalet bevistalan ökat dramatiskt. Hittills i år har 62 fall väckts av åklagare, en ökning med över 600 procent jämfört med 2023 då endast tio fall registrerades.
Den nya lagen innebär att åklagare, och inte längre socialtjänsten, kan begära att domstolen prövar skuldfrågan för minderåriga.
Amanda Lublin, doktorand i processrätt vid Stockholms universitet, ser både för- och nackdelar med bevistalan:
– Det finns en risk att barn stigmatiseras av att hanteras i en straffprocess. Samtidigt ger bevistalan sociala myndigheter ett bättre underlag för att sätta in rätt insatser.
Vad är bevistalan?
Bevistalan används i särskilt allvarliga fall där åklagaren anser att det finns tillräckliga bevis för att pröva skuldfrågan. Även om domstolen finner att den unga personen begått brottet, leder det inte till någon påföljd. Syftet är istället att ge socialtjänsten nödvändigt underlag för att kunna erbjuda stöd eller vård.
Den rättsliga processen mot de två flickorna i Landskrona är ett av de mest uppmärksammade fallen sedan lagändringen. Resultatet av rättegången kommer sannolikt att påverka hur rättssystemet i Sverige hanterar unga som misstänks för allvarliga brott framöver.
