Så kan EU slå tillbaka mot USA:s tullpolitik.
Just nu läser andra
De senaste åren har de globala handelsspänningarna tilltagit – inte minst i relationen mellan Europa och USA. En central aktör i detta har varit president Donald Trump och hans politik kring så kallade ”ömsesidiga” tullar, där särskilt Europa varit i skottlinjen.
Samtidigt som EU har ett betydande handelsöverskott gentemot USA när det gäller varor, lider unionen av ett stort underskott i tjänstehandeln – något som skapar en speciell maktbalans.
Enligt El Economista. uppgår EU:s handelsöverskott med USA till omkring 150 miljarder euro för varor, men ett underskott på cirka 110 miljarder euro för tjänster. Mycket av detta beror på Europas starka beroende av amerikanska företag inom bland annat kommunikation, sjukvård och industri.
Amerikanska teknikjättar – ofta kallade ”The Magnificent Seven” – har ett massivt inflytande på den europeiska marknaden, vilket också gör dem till en möjlig måltavla i framtida handelskonflikter.
Läs också
EU har dock redan ett kraftfullt verktyg: den så kallade anti-tvangsmekanismen (anti-coercion mechanism) som infördes 2021 efter tidigare tullkonflikter med USA. Den gör det möjligt för EU att agera om minst 55 procent av medlemsländerna, motsvarande minst 65 procent av EU:s befolkning, ställer sig bakom åtgärden.
Det innebär att unionen kan svara på amerikanska tullar – exempelvis genom att införa avgifter på digitala tjänster, vilket skulle slå direkt mot USA:s techjättar.
Redan under Trumps första mandatperiod använde EU denna strategi med viss framgång. Washington tvingades då dra tillbaka planer på att införa tullar på export till Europa.
Nu, när handelsrelationen åter är ansträngd, står det klart att EU inte står maktlöst. Unionen har både verktygen och erfarenheten – och bör agera kraftfullt för att skydda sina intressen mot oskäliga amerikanska handelshinder.