Europa står inför en skarp varning från EU:s toppdiplomat, Josep Borrell, som förklarade på tisdagen att en fullskalig konflikt på kontinenten "inte längre är en fantasi".
"Kriget är definitivt runt omkring oss (...), och ett högintensivt, konventionellt krig i Europa är inte längre en fantasi," sa Borrell under ett tal på ett ekonomiskt forum i Bryssel den 9 april.
Han pekade ut Rysslands aggressiva handlingar i Ukraina och dess hybrida krigsföring taktik som betydande hot mot den europeiska säkerheten.
I sina mest uttryckliga kommentarer hittills, sade Borrell, "Det [kriget] kommer inte att börja imorgon, men vi kan inte förneka verkligheten,"
Finansiell beredskap och försvar
Hans kommentarer kommer i kölvattnet av varningar från flera europeiska militärledare om att Ryssland potentiellt försöker underminera Nato under det kommande decenniet.
Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har europeiska länder omvärderat trenden med minskande försvarsutgifter och har inlett planer på att förbättra sin försvarsindustriella produktionskapacitet.
Trots detta går europeiska ansträngningar för att eskalera vapenleveranser till Ukraina och återbeväpna sina inhemska militärstyrkor långsamt framåt, främst hindrade av utmaningen att finansiera ytterligare försvarsinvesteringar.
"EU-medlemsstaterna skapade en [Europeisk] Försvarsbyrå men finansierade den inte," kommenterade Borrell, och underströk "dualiteten mellan de som har kunskap om vapen och har gjort rapporter i åratal som ingen uppmärksammade."
Strategier för försvarsfinansiering
Med tanke på att Europa står inför en "existentiell kris" i sin säkerhetssituation, belyste Borrell det akuta behovet av innovativa metoder för att öka försvarsfinansieringen.
"Vi behöver ett nytt mellanstatligt finansieringsinstrument (...) jämförbart med det som vi skapade under [eurozons] finanskris," föreslog han.
Ledare från flera EU-länder, ledda av Estland, har föreslagit att öka finansieringen genom utfärdande av gemensamma försvarsobligationer, vilket skapar en gemensam skuld.
Ett annat förslag innefattar att omdirigera medel från frysta ryska tillgångar i Europa till den Europeiska Fredsfaciliteten (EPF), eller ännu mer ambitiösa idéer om att ändra EU:s regelverk för att möjliggöra att dess budget finansierar vapen.
I mars förespråkade EU-ledare att Europeiska investeringsbanken (EIB) ska revidera sina utlåningspolicyer för att bättre stödja försvarsindustrin och ompröva konceptet med "dual-use-varor".
Ändå ses dessa initiativ i stort som otillräckliga för att tillhandahålla den finansiella styrka som behövs för att möta de växande kraven på försvarsutgifter.
Borrell talade också om de oro som cirkulerar bland européer angående en möjlig återval av den tidigare amerikanska presidenten Donald Trump, som har antytt att han kan hålla tillbaka försvar av NATO-allierade i Europa som inte uppfyller utgiftskraven.
"Det amerikanska paraplyet, som vi har förlitat oss på sedan kalla kriget, kanske inte alltid är öppet," kommenterade Borrell.
"Kanske, beroende på vem som styr i Washington, kan vi inte förlita oss på USA för att skydda oss."
Han avslutade, "Inom en allians kan prioriteringarna för enskilda medlemmar förändras."
