Mimmo Wiestål Fischetti
Att ha en ekonomisk buffert har blivit allt viktigare i takt med att räntorna stigit. Men hur mycket behöver du egentligen ha sparat? Och hur kommer du igång på bästa sätt?
Just nu läser andra
Vi har pratat med Niklas Laninge, sparpsykolog på spartjänsten Opti, som delar med sig av sina bästa råd.
Varför en sparbuffert är avgörande
Till skillnad från pensions- eller målsparande är en sparbuffert till för att täcka oväntade kostnader. Det handlar inte om att spara till en resa eller ett bröllop, utan om att ha en trygghet om exempelvis bilen går sönder eller en vattenläcka uppstår i hemmet.
Problemet är att det kan kännas svårt att komma igång – att spara till oväntade utgifter är knappast lika motiverande som att spara till något roligt. Så hur skapar man en buffert på ett smidigt sätt?
Så kommer du igång med buffertsparandet
Niklas Laninge menar att ekonomi ofta väcker osäkerhet och att många skjuter upp sparandet av just den anledningen, skriver Aftonbladet.
Läs också
– När vi inte vet exakt hur vi borde göra, tenderar vi att skjuta beslutet på framtiden. Mitt råd är att sänka trösklarna för dig själv. Oavsett din inkomst är det viktigaste att komma igång – starta ett månadssparande på 200 kronor och bygg upp bufferten successivt, säger han.
Det finns dessutom många digitala verktyg och banker som förenklar processen.
– Idag finns det många aktörer som gör det busenkelt att komma igång. Den största utmaningen för de flesta är faktiskt att ta det första steget, berättar han.
Hur stor buffert behöver du?
Den klassiska rekommendationen är att ha tre månadslöner i buffert, men enligt Laninge är det bättre att utgå från sina faktiska utgifter.
– Ett bättre sätt att räkna är att se till att din buffert täcker tre månaders utgifter, snarare än att stirra sig blind på inkomsten.
Men han betonar också vikten av att anpassa sparandet efter sin egen livssituation.
– En husägare har oftast större oförutsägbara kostnader än en student som bor i korridor. Den som har låga fasta kostnader kan därför tumma lite på tremånadersregeln, säger han.
Vilken sparform är bäst?
En buffert ska vara lättillgänglig och utan risk, vilket påverkar var pengarna bör placeras.
– Eftersom dessa pengar ska täcka oförutsedda utgifter, bör de placeras i en sparform med låg risk. Ett sparkonto med ränta eller en fondportfölj med låg riskfördelning kan vara bra alternativ, förklarar Laninge.
Bästa sparkontona för din buffert
För den som vill ha en obunden buffert med ränta finns det flera alternativ att välja mellan. Här är några aktuella erbjudanden:
Brocc – Obundet konto med 0,50% ränta, möjlighet till bundet sparande med upp till 3,10%.
Marginalen Bank – 2,25% ränta på obundet sparkonto med obegränsade insättningar och uttag.
Hoist Spar – 2,00% rörlig sparränta, avgiftsfritt och obundet.
Nordiska – 2,70% ränta på obundet konto, med en minsta insättning på 10 000 kr. Möjlighet att binda till 3,05%.
SBAB – 2,00% ränta på obundet sparkonto med fria uttag.
Att bygga en buffert handlar inte om att spara stora summor direkt, utan om att skapa en vana och kontinuitet i sparandet. Med rätt strategi kan du skapa en ekonomisk trygghet som gör att oväntade kostnader inte blir en katastrof.
