Regeringens nya försvarsproposition presenterar en kraftig utökning av Försvarsmaktens personalstyrka.
Målet är att antalet befattningar ska öka till 115 000 år 2030, jämfört med dagens 88 000, en höjning som går utöver tidigare satta mål.
Nato-mål och framtida planer
Ett stort fokus ligger på att möta Natos förväntningar. Nato har satt preliminära mål för Sveriges krigsförmåga, bland annat en uppmaning att stärka armén och investera i ett integrerat luftförsvar.
Enligt försvarsdepartementet ligger propositionens innehåll väl i linje med Natos önskemål. Det rapporterar TV4 Nyheterna.
Däremot har vissa förslag som tidigare presenterats av försvarsberedningen inte inkluderats i propositionen. Bland dessa saknas ett nytt fältförband för Norrland och målet att utbilda 12 000 värnpliktiga årligen, vilket nu har skjutits fram till 2035 istället för det ursprungliga målet 2032.
Riksdagen fattade redan 2020 beslut om flera viktiga delar av upprustningen som nu börjar genomföras. Bland annat att arméns kärna ska utgöras av fyra brigader, där varje brigad består av cirka 5 000 soldater. Hittills har en av dessa brigader färdigställts.
Dessutom ska marinen behålla sina sju korvetter, men två av dem ska bytas ut mot större och modernare modeller.
Även flygvapnet ska genomgå uppgraderingar med äldre stridsflyg som byts ut mot den nya E-modellen av Gripen från och med 2025.
Upprustningen kommer inte utan kostnader. Enligt budgetpropositionen från september ska de militära anslagen öka från 125 miljarder kronor i år till 186 miljarder kronor år 2030.
