Ida Hansson
Resistenta bakterier blir allt vanligare och kan få ödesdigra konsekvenser för sjukvården.
Just nu läser andra
I takt med att antibiotikaresistens blir ett allt större globalt problem, ser forskare oroväckande trender. Enligt Folkhälsomyndigheten har antalet anmälningspliktiga resistenta bakterier ökat med 13 procent de senaste åtta åren.
Allra mest oroande är spridningen av ESBL-carba, en tarmbakterie som är resistent mot några av de kraftfullaste antibiotikapreparaten. Sedan 2016 har antalet fall tredubblats, från 127 till 410 fall.
”Det menar jag är mest oroväckande,” säger Joakim Larsson, forskare inom antibiotikaresistens, till SVT Nyheter.
Ett av de områden där resistens uppstår och sprids är sjukhusens avloppsvatten. Larsson och hans forskargrupp har undersökt hur patienters antibiotikautsläpp påverkar bakteriemiljön i avloppssystemen.
Läs också
När antibiotikarester sköljs ut genom urinen dör de känsliga bakterierna, medan de multiresistenta överlever och förökar sig.
”Patienter kissar helt enkelt ut så mycket antibiotika att de känsliga bakterierna inte överlever, medan de resistenta gör det. Det kan vara en grogrund för resistensutveckling,” förklarar han.
Den globala spridningen av resistenta bakterier är en komplex utmaning som kräver insatser på flera nivåer. Larsson betonar att både sjukvården, djurhållningen och miljön måste involveras i arbetet. Han påpekar också att det inte räcker att hantera problemet på nationell nivå, då bakterier ständigt sprids mellan länder.
Att utveckla nya antibiotikatyper ses ofta som en lösning, men Larsson menar att det inte är tillräckligt. Historiskt sett har alla antibiotikapreparat till slut mött resistens, vilket gör det nödvändigt att hitta helt nya metoder för att behandla bakteriella infektioner.
