Försvarsminister: ”Europa är för svagt utan USA”

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen varnar för att Europa inte klarar att försvara sig mot Ryssland utan militärt stöd från USA. Han uppmanar nu Washington att presentera en tydlig strategi för hur ett möjligt amerikanskt trupptillbakadragande från Europa skulle hanteras.

I en intervju med Politico, efter ett informellt möte med EU:s försvarsministrar i Warszawa, betonade Häkkänen att Europa och USA måste utveckla en gemensam plan för att förbereda sig på ett skifte i USA:s militära fokus mot Indo–Stillahavsregionen.
– Vi måste ha någon form av gemensam färdplan med USA om amerikanerna ändrar balansen i Stilla havet, sade Häkkänen.

Han underströk att en sådan planering måste säkerställa att Ryssland inte ges möjlighet att utnyttja tillfälliga luckor i Europas försvar.

Häkkänens uttalande speglar ett liknande krav från Tysklands försvarsminister Boris Pistorius, som förra månaden uppmanade USA:s försvarsminister Pete Hegseth att ta fram en ”färdplan för att undvika kapacitetsluckor” vid ett eventuellt omfördelande av amerikanska styrkor till Stilla havet. Pistorius har ännu inte fått något svar från Vita huset eller Pentagon.

Samtidigt tonade NATO:s generalsekreterare Mark Rutte ner oron och försäkrade att eventuella amerikanska omprioriteringar skulle ske på ett ”mycket koordinerat sätt”. USA:s utrikesminister Marco Rubio avfärdade däremot europeiska farhågor som ”hysteri”.

Tilliten till USA vacklar – och försvarsglapp blottas

Bakgrunden till diskussionen är Donald Trumps utrikespolitik, som innehåller hot om att dra ner på stödet till NATO, varningar om att inte försvara allierade som inte satsar tillräckligt på försvaret, ekonomiska påtryckningar mot EU – och till och med tankar om att invadera Grönland.

Häkkänen erkänner att USA har fog för sin oro över Kinas militära upprustning i Indo–Stillahavsregionen, men betonar att ett amerikanskt tillbakadragande från Europa innebär allvarliga risker – särskilt för länder nära Ryssland.
– Europa är för svagt utan USA:s kapacitet. Det måste kompletteras med europeiska förmågor, säger han.

Finlands strategiska roll inom NATO

Sedan 2023 är Finland medlem i NATO, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Landet, som delar en 1 340 kilometer lång gräns med Ryssland, har en unik försvarsmodell med nära en miljon reservister och en helhetssyn på nationell säkerhet.

Häkkänen ställer sig positiv till EU:s senaste försvarsförslag – bland annat ett försvarslån på 150 miljarder euro och ändrade skatteregler som ska möjliggöra upp till 800 miljarder euro i militära investeringar fram till 2030. Han anser att förslagen är ”på rätt väg” och betonar att USA vill se konkreta åtgärder från de europeiska länderna.