Samtidigt som Sverige upplever en ökning av gängrelaterat våld, blir barn och ungdomar alltmer inblandade i grova brott.
113 barn mellan 15 och 17 år sitter nu häktade för brott som vapeninnehav och mord – en siffra som är den högsta på fem år.
Totalt har 482 tonåringar häktats i år, en tydlig signal om att våldet bland unga ökar kraftigt.
Men att sänka straff och införa hårdare påföljder för unga är inte rätt väg att gå, enligt områdespolisen Rissa Seidou.
Hon beskriver utvecklingen inom gängvåldet som en form av radikalisering och menar att samhället måste förstå problematiken på ett djupare plan.
"Det handlar inte bara om gängkriminalitet utan även om andra subkulturer som uppmanar ungdomar till våldsbrott," säger Seidou i 'Efter fem' och pekar på att gängens rekrytering sker i allt yngre åldrar.
"16-åringar rekryterar ännu yngre för att utföra brott. Det här är inte slutet – det kommer bara att öka," varnar hon.
Polisen menar att den växande romantiseringen av gängmiljön, delvis genom gangsterrap och sociala medier, är en stor del av problemet.
Samtidigt diskuteras olika politiska lösningar för att bryta den växande trenden av ungdomsvåld. Regeringen har föreslagit både ungdomsfängelser och sänkt straffrabatt för unga gärningsmän.
Sverigedemokraterna har till och med öppnat för att döma 15-åringar till livstids fängelse, vilket även Socialdemokraterna överväger.
Men Seidou menar att detta inte kommer att lösa problemet. Istället uppmanar Seidou samhället att börja prata öppet om vilka som ligger bakom de flesta av dessa brott och vilka åtgärder som krävs.
"Det handlar inte om rasism eller diskriminering, utan om att tala klarspråk. Vi måste identifiera problemen och engagera de samhällsgrupper som är mest drabbade," säger hon.
