Forskningen kring värmeböljors påverkan på människors hälsa blir allt viktigare. En studie publicerad i vetenskapstidskriften Plos Medicine visar att mellan 1990 och 2019 kan över 153 000 dödsfall årligen kopplas till extrem värme.
Denna analys baseras på dagliga dödstal och temperaturer från 750 platser i 43 länder på fem kontinenter.
Kardiologen och forskaren Petter Ljungman, verksam vid Karolinska Institutets Institut för miljömedicin, förklarar till SVT Nyheter vad som händer i kroppen under extrema värmeböljor.
När kroppen utsätts för höga temperaturer förlorar den både salt och vätska genom svettning, vilket ökar belastningen på hjärtat och blodkärlen.
Detta kan leda till att hjärtat måste arbeta hårdare och till slut kan det leda till cirkulationskollaps, kramper och i värsta fall hjärtstopp.
Även om det dröjer att slå fast exakt hur värmen påverkar överdödligheten, pekar historiska data på allvarliga konsekvenser.
Till exempel dog cirka 700 människor i Sverige under värmeböljan 2018, och den extremt varma sommaren 2003 kopplas till över 70 000 dödsfall i Europa.
Värmeböljor är särskilt dödliga i Asien, men per capita är dödstalen högre i Europas södra och östra delar.
Petter Ljungman betonar att extrema temperaturer utgör en växande hälsorisk globalt, särskilt i takt med att klimatförändringarna förvärrar värmeböljornas frekvens och intensitet.
