Den svenska ekonomin visar fortfarande svaga tecken på återhämtning, och arbetslösheten ligger kvar på historiskt höga nivåer. Samtidigt har inflationen återigen tagit fart, vilket förvånat både ekonomer och Riksbanken. Det oväntat höga inflationsutfallet i januari kan innebära att ytterligare räntesänkningar dröjer.
Trots att svensk BNP väntas öka med 1,8 procent i år har hushållens konsumtion och företagens investeringar inte fått den skjuts som tidigare prognoser förutspått. En av de stora osäkerhetsfaktorerna är den globala ekonomin, men enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB, är den senaste inflationsökningen framför allt inhemskt genererad.
"Tyvärr visar inflationen åter igen sitt fula tryne. Den senaste tidens uppgång i inflationen är svår att förklara. Den motiveras inte av samma globala faktorer som drev upp inflationen kraftigt under 2021–2022," säger Boije i ett pressmeddelande.
Samtidigt har bostadspriserna börjat stiga igen. När året summeras väntas de ha ökat med knappt 6 procent, och nästa år med ytterligare 4 procent. Enligt SBAB beror detta främst på stigande hushållsinkomster och en ökad omsättning av bostäder.
Arbetsmarknaden har inte heller visat någon tydlig förbättring. Enligt SCB är arbetslösheten fortsatt hög, och många konkurser under föregående år har bidragit till detta. Dock noterades en minskning av antalet varsel, vilket kan signalera en viss ljusning.
Det oväntade inflationsutfallet i januari innebär att Riksbanken sannolikt väntar med att sänka styrräntan till efter sommaren. Därmed kan den rörliga bolåneräntan sjunka långsammare än vad SBAB tidigare räknat med.
" Vi ser en prisuppgång på bostäder i år på runt 6 procent och 4 procent nästa år. En större uppgång än så kräver antingen betydligt lägre långa bolåneräntor eller ett rejält uppsving i konjunkturen, utan att inflationen och räntorna samtidigt stiger för mycket," säger Boije.
På bostadsbyggnadsmarknaden går det fortsatt trögt. Antalet påbörjade bostäder i år beräknas uppgå till 24 000 och kommer bara öka långsamt under de kommande åren. Det innebär att nyproduktionen ligger långt under de nivåer som krävs för att möta befolkningens behov.
